Överreagerar jag?
Jag har respekt för min far och är medveten om allt han har gjort för mig och vår familj. Aldrig i mitt liv har jag tyckt illa om honom förrän nu när jag har insett att vissa av hans personlighetsdrag kan aktivt påverka min framtid.
Min far har aldrig varit våldsam, han är konflikträdd. Det han saknar helt är hyfs vilket kan bero på kulturella problem. Utöver att han är snål (t.ex har han aldrig tagit ut familjen på något annat ställe än en pizzeria och man kan t.ex se på hans kläder att de inte är i bra skick) så är han en bra ... pappa?
Har han inte varit på många restauranger, trots att han har råd pga sin snålhet eller att han kanske inte anser sig själv eller sin familj värd detta, så när vi var på restaurang senast så började han skratta högt, tog gaffeln och gick in i olika familjemedlemmars tallrikar, framför gäster kommenterade rätten som han beställde fel och sa "sånt här käkar jag aldrig, det var väldigt dåligt" och liknande fall. OBS: det här är inte en en gångsgrej. Det har hänt innan.
Min mor delar den här synen men hon kan inte få pappa att sluta med något, när han skulle träffa min kille för första gången var jag tvungen att köpa rimliga kläder för honom för det fanns ingenting i hans garderob som såg respektabel ut och som representerade hans utbildning och bakgrund.
Jag börjar nu bli ganska seriös med min nuvarande kille och våra familjer kommer i kontakt med varandra mer och mer. Jag är så olik min far att ingen skulle tro att jag är hans dotter, både när det gäller standard och hyfs. Så att min killes familj ska se den här sidan av min familj eller rättare sagt min far kan verkligen komma som chock eller tolkas som att jag är ute efter deras son pga hans höga standard och livsstil snarare än kärlek.
Dessutom så kan pappa skicka fel signaler att det är okej att behandla mig på ett visst sätt eller en viss standard. När jag hela tiden försöker visa att jag inte är så snål som pappa och är väldigt nöjd med att betala 100kr för en hel middag på en fin restruang och dessutom med dryck utomlands. (pappa tyckte att det var dyrt)
Vad händer nu? Är jag bortskämd och överreagerar eller är detta helt rimligt? Har ni haft liknande erfarenhet och hur har ni hanterat det? Hur ska jag t.ex förklara pappas udda personlighet för min kille? För jag och pappa kan typ vara från helt skilda planeter när det gäller hyfs, bordsskick och vad vi tycker är okej eller ej.
