Bittraste yrkeskategorin är det vård skola omsorg månntro?

Kanske bäst att ingen vill jobba inom den kategorin när de är så illa sedd på. Eller byter jobb, ingen vill ju bli bitter eller ouppskattad på sin arbetsplats. Sånt leder bara till psykisk ohälsa.

Måste vara kassapersonalen på Lidl

Tro fan att de är det. Otack är världens lön, och då är det lätt att bli bitter.

Om det var ett yrke att vara aktiv skribent på Familjeliv hade det iaf varit den bittraste yrkeskategorin

Dagisfröknar! Satan vad tragiska och gnälliga de är!! Räcker att man kallar dem "dagisfröken".... Wait and see...!

Ingen rök utan eld.

De yrken med absolut sämst arbetsmiljö och förutsättningar att utföra sitt arbete vi har i Sverige.  

Rätt förståeligt om de är bittra. Fy fan för att ha något av de jobben. 

Jag vill nog till motsatsen nominera min mångsysslande make. Han är busschaufför, bärgare, plogbilschaufför, bilmekaniker, kanotuthyrare, väktare, bartender, dagis"fröken", bensinmacksbiträde, snickare, målare, rörmokare, kock, lärare, viltvårdare, plogbilsförare, skogsarbetare, vårdbiträde, turistguide, vaktmästare, jägare, jobbar på begravningsbyrå och dräng efter behov. Säkert fler grejer.

Avfolkningsort, så det finns många luckor att fylla. Men det är ett mångsidigt...."yrke" han har.

Jaså det tycker du? Kanske för att vi får stå ut med massa skit från diverse vårdnadshavare samt dåliga förutsättningar. Lägg på pissig lön och löneutveckling på det. 

Eller hur vansinniga de blir över folk som inte förstår deras otroooooligt viktiga pedagogik. Sanningen är att den inte är viktig överhuvudtaget. Hade den varit det hade förskolan varit obligatorisk, men det är den inte. Förskola är ett nödvändigt ont för de allra flesta, för att de måste förvara barnen någonstans medan de jobbar. Det är givetvis önskvärt att barnen får vettig mat och att man gör roliga aktiviteter, men hade det bara funnits ett alternativ där man bor hade man tagit det oavsett vad eftersom man är så illa tvungen att ha dem någonstans medan man jobbar.

Vet inte om det finns en enskild yrkeskår som är bittrast. Jag tror att vem som helst kan vara det som inte valde bransch med hjärtat, eller som av olika orsaker inte trivs med det jobb man har men inte kommer loss att byta.

Men säkert märker man missnöjet tydligt bland de yrken inom vården och barnomsorgen som inte kräver högre utbildning, som undersköterska och barnskötare, för det är större chans där att det inte är så mycket ett aktivt val som man drömt om utan det jobb man en gång i tiden kunde få och så blev man kvar.

Klart man hade blivit kränkt om man fastnat på ett låglönejobb, slitit som fan med obekväma tider och sen glassar tjänstemännen omkring och lyfter rätt bra med pengar för inte extremt mycket jobb, på sina håll.
Tjm har ofta stress som största risk men det syns mindre.

Även jag blir kränkt när en 32- åring undrar vad hon ska begära i lön nästa gång, för nu har hon 94 000/månaden som påläggskalv i ledningen på någon hajpad konsultfirma i Stockholm. Det är inte de lönerna som civilare har i resten av landet, kan vi väl säga. 

Vi som har stagnerat lite runt 55 k+ får nog bara finna oss i att vi är "brödochsmör"-kategorin inom ingenjörsyrket, och leva ut vårt yrkesliv på samma sätt. Det är inte dåligt ändå relativt min lågavlönade mor.

Du är väl inte bitter, TS?