• Xenia

    Får ej sova med sambo, då han sover med sina barn

    Kommer du och hälsar på när han har barnen och går hem på kvällen?

    Barnen har alltså inte sovit ihop med föräldrarna bara efter skilsmässan utan hela sitt liv. Kanske de vill fortsätta tills de blir tonårigar. Du får alltså räkna med att leva särboliv åtminstone 7 år till.

    Har de eget rum med leksaker, kläder och våningssäng men sover aldrig där? Hur blir det om de vill ha en kompis att sova över, ska kompisen också sova i dubbelsängen? Klarar de själva att sover över hos en kompis?

    Hur blir det om ni skulle få ett gemensamt barn? Ska du och babyn flytta till din lägenhet då? Eller ska du och babyn sova i ett eget rum i hans lägenhet?

    Utifrån sett verkar det bäst att du gör slut och hittar en barnlös man. Annars får du finna dig i att din dröm om att sova ihop varje natt förblir bara en dröm, iaf i flera år.

    Mitt eget barn sov i egen säng i eget rum fr o m tre års ålder. Jag brukade sitta vid hennes säng och läsa godnattsaga. Sedan lade jag mig bredvid henne och det slutade med att jag somnade före henne. Jag vakade snart och kunde lämna mitt sovande barn. Hon vaknade aldrig på natten utan sov gott till morgonen.

    Men hans barn kanske vaknar ofta på natten? Annars skulle de kunna somna med pappa i dubbelsängen och han kan sedan flytta över till en annan dubbelsäng i ditt rum.

  • Xenia
    julia02 skrev 2024-08-06 16:35:08 följande:

    Dom har egna sovrum! De har aldrig sovit själva utan alltid i föräldrarnas sängar. De har heller inte haft nån kompis på besök över natten. Känns som att man, iaf i 8 årsålder, vill ha ett eget rum där man har sina egna saker osv. Dottern på 8 år vaknar nästan alltid typ 23.30 på kvällarna och då går hon upp o hämtar min kille. Ingen annan får heller natta dom, en gång var jag barnvakt och dottern vägrade försöka sova förrän min kille var hemma, o då skulle han genast byta av mig. för mig (påpekar att jag har noll koll men detta är bara hur jag tänker) känns det som att det vore nyttigt för barnen att lära sig sova tryggt själva. Jag upplever ibland att, speciellt dottern, verkar ha lite separationsånges. min kille får inte ens gå utanför dörren o slänga sopor utan att hon ska med. Han resonerar som att barnen får man bara sova med en kort stund i livet, medan man kan trängas med skn partner resten av livet. Jag känner inte alls likadant? men som sagt så känns det som en tråkig grej att göra slut över då allt funkar så bra i övrigt:(


    Det där låter inte bra. En allt för stark bindning. Omedvetet gör dottern allt för att hindra pappa från att få en stark binding till någon ny kvinna.

    Somnar dottern i sin egen säng och pappan flyttar över dit vid kl 23.30? I så fall kan han ju gå tillbaka till sin egen säng när hon somnat om.

    Men när ni har så olika syn på barnuppfostran så kan du inte säga att allt funkar bra i övrigt, det är ju en så stor del av hans liv och även ditt om ni ska vara ihop. Möjligen fungerar allt bra under hans barnfria veckor men hur länge vill du leva så?

    Det stora problemet är din killes inställning. Han vägrar att inse att något är onormalt med dotterns tvång. Han borde ta med henne till en barnpsykolog, men han föredrar att blunda och lyda hennes nycker, det är bekvämast så.

    Att "sätta barnen främst" betyder inte att alltid göra som barnen vill utan att göra det som är bäst för barnen.
  • Xenia
    julia02 skrev 2024-08-08 16:08:17 följande:

    Tack #48 :)

    barnen har aldrig ens provat att sova själva vill jag också säga. De har bara uttryckt att min kille måste sova bredvid dom. hände nån gång att han somnade inne hos mig i gästrummet när vi haft sex och då pratade han allvar med mig dagen efter o sa att dottern nästan börjat gråta för att hon blivit så ledsen över att han sov med mig, då honhade vaknat på natten och hämtat honom.


    Det här låter värre och värre.

    Det är alltså inte att barnen är speciellt otrygga efter skilsmässan, det har ju gått hela 5 år. 

    Vad pappan borde ha gjort är att ha talat allvar med sin dotter! Han borde ha förklarat att han sover med sin flickvän nu och att barnen får sova i sina egna sängar. Men han är tydligen värsta curlingpappan.

    Att ett barn gråter betyder inte att man ska göra som barnet vill. Jag tycker det är en konstig inställning att föräldrar inte vågar bestämma något utan att det godkännas av barnen. Är det inte föräldrarna som ska veta bäst och tänka längre?

    Dottern godkänner alltså inte att du sover med pappan och pappan lyder henne och du godkänner det? 

    Du får sova med honom s a s på nåder, för att barnen är hos sin mamma halva tiden. Tänk om barnen en dag beslutar att de vill vara på heltid hos pappan och bara besöka mamman på helgerna? Ja, då åker du ut och får vara med din kille bara på helgerna.
  • Xenia
    Anonym (Barnen först) skrev 2024-08-08 16:52:14 följande:

    Bert-Erik, knappast nytt. Snarare att man hade en period när man fick för sig att just små barn minsann skulle kunna sova själva (även om föräldrarna absolut inte kunde det) men att man tack och lov gått ifrån det.


    När det bara fanns ett enda sovrum eller bara ett enda rum öht, klart att alla sov i samma rum då. Kanske allihop på golvet på halmmadrasser. Men så snart folk fick det bättre så sov föräldrarna i eget rum och barnen i barnkammaren. När föräldrarna fick det ännu bättre så fick varje barn sitt eget rum.

    Små barn är barn i förskoleåldern, 1-6 år. Större barn sover inte i föräldrarnas säng varje natt. Inte som regel. Då finns det särskilda skäl. I detta fallet verkar det som barnens biologiska föräldrar är värsta curlingföräldrarna, det är enda orsaken.

    Det brukar inte vara två-treåringars egen idé att få sova i egen säng. Men de vänjer sig snabbt. Det är föräldrarnas sak att styra upp det.
  • Xenia
    Hermis123 skrev 2024-08-09 13:16:15 följande:

    jag  som både är utbildad och jobbar med barn tycker inte alls att hon är onormal eller att hon behöver psykolog. 
    Vad är det för fel på er vuxna kvinnor som ska ge era bonusbarn epiteter ?
    Du har ingen aning om varför hans barn har behovet att sova med sin pappa? Kanske mardrömmar ? Svårt att sova eller vaknar flera gånger? Kanske att hemmet är en otrygg plats för att styvmamman har flyttat in eller en helt annan anledning. Sen har barnen rätt till integritet,
    det betyder att som har rätt att slippa sin styvmamma när man sover, eftersom att Sova tillsammans är något intimt, och inget barn ska tvingas till intima relationer med människor dom inte vill. Eftersom barnet har just nu behovet att sova med sin pappa blir det hon som ska flyttas.
    Återigen vad som är bäst för barnen det vet vi som både jobbar och är utbildade inom barn och deras föräldrar Inte styvmammor på internet.
    Styvmammor på internet ser sina egna behov och inte barnens!


    Du måste vara perfekt psykolog för alla curlingföräldrar. Men psykologer har inte alltid rätt, det går mode i psykologi ockå.

    Flera har skrivit att det är ok för barn att krypa ner i föräldrarnas säng när de haft mardrömmar. Det är inte samma sak som att sova i förälderns säng varje natt och gråta om pappa sover med sin flickvän.

    Det låter som pappan ska avstå från ett fast förhållande för sina barns skull, trots att det gått hela 5 år sedan skilsmässan. Såvida inte sambon nöjer sig med att flytta till ett gästrum varje gång barnen kommer. Vuxna har tydligen ingen rätt till integritet.

    Barnen vill sova med pappan för att föräldrarna låtit dem göra det alldeles för länge. De har inte velat ha besväret att lära dem sova i sina egna sängar. Tänk om barnen skulle gråta, det kan vi ju inte tillåta. "Låt barnen få som de vill så gråter de inte."

    Förr eller senare måste barnen lära sig att sova i egen säng. Och när de börjar skolan är det hög tid.

    Det kanske inte är något fel på flickan än men det kan bli. Hon kan bli en "mini-wife" som ser till att sabotera varje gång pappan försöker flytta ihop med någon. Då om inte förr behöver hon besöka en psykolog. Men inte någon som dig då, som tycker att det är helt normalt allt vad barnen gör och att alla vuxna ska anpassa sig efter barnen.

    Om hemmet blir en otrygg plats så fort pappans flickvän flyttar in, ja då får väl pappan vänta tills barnen flyttat hemifrån innan han flyttar ihop med någon.
Svar på tråden Får ej sova med sambo, då han sover med sina barn