Skaffa en sladdis

Vi har en 12 åring, en 9 åring och 1åring. Sambon tyckte det räckte med de första två men jag hade ett stort sug efter ett sista barn och tillslut gick han med på det också. Självklart har det varit en omställning för hela familjen att det kommit en ny bebis i familjen. Men oj va mycket kärlek det har florerat för den lille. Som större syskonen har tagit hand om honom så mycket ber än vi någonsin kunnat drömma om. Det är familjen lilla prins som lever loppan. Syskonen kan ju underhålla och hjälpa till på ett annat vis (tex leka medans vi föräldrar lagar mat) vi har dock aldrig krävt det av dom. De har gjort det helt frivilligt. Men man verkligen ser hur de har så roligt tillsammans. Det har också varit mycket lättare (än när de andra två var små) då det denna gång går att prata med dom äldre på ett Annas viss. Dom förstår varför dom måste vänta och att de sedan får sin tid tillsammans med oss föräldrar om 5 minuter. 

Än så länge är han ju dock fortfarande väldigt liten så kan ju ändras på vägens gång. Han får hänga med på allt från början, vad gäller träningar och tävlingar för de stora barnen. Resa har vi aldrig sett som ett problem med barn, vi har alltid rest mycket och så även med detta barn. Han har redan hunnit med halva Sverige när han var 6månader, vid 9 månader var vi 4 veckor i USA och över påsk åker vi till Nice i 6 nätter. Självklart får man ju anpassa resandet efter den yngsta i sällskapet och första minst 5 åren kan ju den minsta sova i föräldrarnas säng varvid boendefrågan inte påverkas nämnvärt varken prismässigt eller utbud.