Jag saknar min familj

Man skulle kunna tro att jag är ensambarn, men jag har faktiskt fem syskon. En helbror och tre halvsystrar och en låtsassyster som är som min syster, för hon är halvsyster till mina halvsystrar, om ni fattar? 

Jag har inte träffat de på 25 år nu. Jag försökte ta kontakt med de för några år sen, men det rann bara ut i sanden. Nu känns det meningslöst att försöka ta kontakt igen efter att det har gått så många år. Jag tänker rätt mycket på de och det är främst mina småsystrar jag tänker på då. Jag säger småsystrar, men de är vuxna nu och har egna barn. 

Jag var 15 sist jag såg de. Vi gled isär på något vis, men jag minns alltid de med värme och kärlek. Vi kom bra överens som barn och vi lekte ofta med varandra.

Jag vet inte vart jag ville komma med det här. Ville väl mest bara skriva av mig.

Tack för att du läste!