• Anonym (S)

    För vems skull skaffar man barn?

    Anonym (Bollen) skrev 2024-08-21 13:41:43 följande:
    Intressanta reflektioner. Jag ser det nog som att lidandet är en del av livet, precis som dagen inte kan existera utan natten. Det är mitt jobb som förälder att visa för mitt barn att lidandet inte är farligt utan en naturlig del av en människas tillvaro och att vi kan lära oss olika knep att komma vidare till en bättre plats. 

    Jag tycker inte att man ska ignorera mörkret. Inte alls. Även det minsta barn ramlar och slår sig, äldre barn råkar ut för hjärtesorg och andra bekymmer. Vi har ju gått igenom detsamma och har levt vidare och klarat oss. Det måste vi visa våra barn och också visa att vi som är vuxna vågar kliva in i mörkret och gå igenom det. 

    Det finns nästan ingen person som inte råkar ut för traumatiska händelser eller jobbiga livssituationer. Det viktiga är hur man hanterar dem och hur man väljer att förhålla sig. Glädje och lycka är i mångt och mycket ett val vi gör. 

     
    Detsamma intressanta tankar och svar! 
  • Anonym (S)
    Anonym (Ego) skrev 2024-08-21 13:36:01 följande:
    Men varför skulle jag känna skam över det? Mitt barn har fått möjligheten att uppleva en hel värld. Jag kan ge barnet kärlek, tid och en trygg famn. Varför skulle jag skämmas?

    Du behöver inte skämmas, bara för att jag skulle känna det behöver inte betyda att du ska det eller gör det., jag undrade om man gjorde det som förälder. Vad bra att du känner som du gör det gör det väl bättre för er tillvaro verkar det som. 


     


     

  • Anonym (S)

    Jag kan öppna upp för både positiva och negativa reflektioner angående att ha barn och har nog nämt båda och för att visa reflektioner åt båda hållen. De negativa reflektionerna kanske sticker en förälder som en törn i sidan medans positiva reflektioner kan stärka och glädja någon. Likaså kan man göra mot en barnlös/ barnfri. Jag är egentligen inte ute efter att boosta någons ego eller trycka ner någon utan mest att hitta svar på frågan. I och med sökande efter svar så delar jag med mig om hur mina tanker ser ut för vissa som svarar undrar vad jag tänker, varför jag undrar mm vissa tycker att om de ska svara så borde jag svara så därför har jag svarat. Men absolut skulle jag kunna hålla mina egna erfarenheter och reflektioner bara för mig själv men då blir det heller ingen dialog, diskussion tänker jag. Jag kan ha rätt, jag kan ha fel i olika människors ögon.

  • Anonym (S)
    Core skrev 2024-08-21 14:10:00 följande:

    Om jag ska försöka besvara frågeställningen ur ditt perspektiv, så tänkte vi inte direkt utan det blev. Låter kanske sjukt att något som livsomvälvande som barn inte riktigt var ett beslut, men så var det för oss med båda.

    Vi vaknar och uppskattar livet dag för dag med våra barn, skulle jag göra en framtidsanalys varje dag jag vaknar skulle jag nog gå under. 


    En stor orsak till den moderna människans psykiska ohälsa är för att vi lever våra liv i dåtid och framtid, istället för att leva där vi står precis just nu. För 3000 år sedan tror jag heller inte man undvek att skaffa barn, trots att typ varannan unge dog av olika orsaker.

    Jag respekterar valet att inte skaffa barn, men jag för min del hade nog inte haft något större syfte i livet utan. Även om jag kunnat ha ett bra liv så klart. Det kanske låter som egoism? Jag tror inte att jag håller med, även om det nu innebä något självuppfyllande på ett vis så fanns inte det motivet när ungarna kom, det bara blev som sagt. 


    Ja det är nog ganska ohälsosamt för en själv att inte bara leva i nuet men kan det vara hälsosamt för någon annan?
    jag uppskattar ditt raka svar. känns inte helt ogenomtänk. 


    du låter rätt vettig även om det bara blev barn. Men ja i mina öron låter det lite sjukt att det största i livet inte tänkts igenom men tydligen verkar det vara så, rätt vanligt. 
    men det är också rätt sjukt att jag tänker så mycket som jag gör kanske och ska finna svaret på en så stor fråga..

    vad kunde du ha haft för syfte om du hade behövt avstå barn av någon anledning?? bara nyfiken, tack för svaret på min huvudfråga. 

  • Anonym (S)
    Anonym (Ego) skrev 2024-08-21 14:28:42 följande:
    Jag förstår väl inte bara varför skam skulle vara en känsla.

    Kanske fel ordval, ansvarighetskänsla.  Typ ?förlåt att jag utsatt dig för detta Det är pga mig du finns och måste gå igenom detta.? ( gentemot barnet då)
    Hur menar du? Om det är en känsla eller varför man skulle känna så ?? Jag skulle nog känna så men det kanske inte de flesta gör? 

  • Anonym (S)

    Det är mina känslor och reflektioner alltså inget som någon annan bör eller ska känna alls ska påpekas!! Det finns ingen vedertagen sanning i detta utan är bara mina egna känslor och reflektioner över hur jag skulle känna i mitt eget liv och undran hur ni känner angående erat! tacksam för alla era svar! Nu lämnar jag utrymme för era reflektioner efter angett mina. Tack! 

  • Anonym (S)
    Anonym (Man41) skrev 2024-08-21 14:50:38 följande:

    Tycker man världen totalt sett är svart och fylld av lidande kan ingen annan ändra det. 

    Man är sin egen lyckas smed.


    Så kanske det är, du har antagligen rätt!! 
  • Anonym (S)
    Anonym (Ego) skrev 2024-08-21 14:59:35 följande:
    Fast det här låter mer som att du utgår ifrån att ditt barn skulle uppleva världen lika mörk som du gör.
    Mycket möjligt, så kanske det inte skulle vara.. intressant reflektion! 
  • Anonym (S)
    Core skrev 2024-08-21 16:57:26 följande:
    Jag tror att barn inte sällan blir till så just för att det finns en biologisk urdrift hos alla, men hos vissa, som dig blir intellektet inkopplat i beslutet, och då kan utfallet bli annat. Inget fel i det heller, det blir vanligare och vanligare. Tips, lyssna på senaste avsnittet från p3 dystopia, befolkningskollapsen , det vidrör ämnet rätt mycket

    Jag tror att ett substitut hade kunnat vara ett företag eller verksamhet av något slag. För det är som tidigare i tråden diskuterats, en existentiell fråga och man vill lämna sitt avtryck i världen på ett eller annat sätt, men vill leva vidare.

    Inte för att det är kopplat till att skaffa barn initialt, men på sikt blir det en del av föräldrarskapet
    Ok jag ska lyssna på avsnittet 👍 
    ja det hade vart kul att kunna vara företagsam då istället om man inte kan ha barn men som sjuk kan man inte det.. men förstår att du hade varit det.. 
  • Anonym (S)
    Anonym (Ego) skrev 2024-08-21 17:00:47 följande:
    De små barn jag känner mer har oftast en rätt enorm förmåga att se glädje i väldigt små ting i livet och dagarna är känslostormande men med många toppar där allt bara verkar helt underbart.  Inte direkt en tillvaro där jag får känslan att jag ska be dem om ursäkt för något, snarare är jag avundsjuk på dem för deras förmåga att hitta glädje i tillvaron på ett helt annat vis än man själv gör så.
    Jag har vart svårt sjuk i många år så jag kan hitta glädjen i det lilla.. eller rättare sagt jag måste det, så då har man tränat på det. Du kanske kan träna upp det om du känner att du saknar det. 
  • Anonym (S)
    Anonym (Ui) skrev 2024-08-21 18:54:18 följande:

    För sin egen skull såklart, som med allt annat. 


    Är det så att det alltid komme tillbaka till sin egen skull?? Tycker jag gjort mycket för andras skull om det ett är människor jag bryr mig om och älskar , saker jag egentligen velat säga nej till men som jag gjort av kärlek men det kanske härleds tillbaka till att det är för sin egen skull på något vis trotts allt. 


    om att skaffa barn kan ha  positiva och negativa aspekter
    men att för mig blir det en deficit, ett slags underskott eller jag förlorar mer på att göra det än att inte göra det så bör jag kanske inte göra det om det ska vara för min egen skull. Så för enligt din teori att man gör det för sin egen skull så ska jag inte göra det om det ska vara för min skull, för mitt eget. om jag gjorde det för min egen skull skulle jag alltså ha något att vinna på det i så fall, vad kan det va ära ? Stolthet? Om det ger mer energi än det tar.. framtida förhoppningar som oftast bara är förhoppningar om hur saker ska bli mer än verkliga sanningar. 


    vad tror du är det som är att man gör det för sin egen skull.. vad får man ut av det?? 

  • Anonym (S)
    Anonym (pip) skrev 2024-08-22 14:09:14 följande:
    Hade du velat skaffa barn om du inte varit sjuk tror du?

    Osäkert. Det hade vart lättare att hamna i det vanliga hamsterhjulet och göra som alla andra gör kanske om jag inte varit sjuk för nu har jag haft så mkt tid att tänka men jag är inte helt säker jag hade nog ff haft funderingar på om det är rätt för mig eller fel. Hur jag ser på mänskligheten och lidandet. Frågan hade ff funnits där och för vems skull hade jag ff undrat över med eller utan barn. 


    jag är rätt analytisk och vill veta vad ngt är bra för och för vem i så fall , vem får gynnas och vem får lida. Jag måste göra en så bra analys som möjligt och utgå från det jag samlar på mig och göra ett beslut utifrån det. 


    svaret är att jag inte vet men efter en analys behövt göra ett beslut tillslut. Beslutet kan dock ändras från inte Skaffa barn till skaffa barn, tvärtom funkar ju inte om barnet finns.
    åldern är dock en stor faktor och snart har jag inga valmöjligheter om jag inte skaffar barn typ på stört så är nog valmöjligheterna borta.

    hittills har jag stått rätt stabilt i beslutet för jag har varit sjuk och det har varit många andra faktorer som varit problematiska men om jag skulle va i en helt annan situation som öppnar upp för valmöjligheten och då väldigt snart så måste jag ändå förhålla mig till iden om att kunna ändra beslutet om omständigheter  är annorlunda. 

Svar på tråden För vems skull skaffar man barn?