Anonym (..) skrev 2024-09-03 17:17:58 följande:
Ja men då är det det, snålheten har gått henne åt huvudet, jag vet inte hennes ålder eller hur det varit i hennes familj men det är inte så att hon kommer från en familj där männen främst fick mat (om de t ex hade mer fysiskt jobb) och kvinnorna fick stå utan eller fick ta vad som blev över eller äta sedan? Jag minns hos min farmor och generation bakåt där var det något sådant, det var viktigt att just männen skulle få mat, de skulle få sitta vid bordet, kvinnorna sprang omkring och passade upp och diskade, de skulle tänka på figuren osv. Nu låter detta som något för 500 år sedan, men sånt här märkligt kan sitta i en släkt, familj, om ingen ifrågasätter vad sjutton det är som pågår och varför.
Det har jag märkt av, på min pappas sida var de så snåla så snåla och pengakåta och fast det stod lika snålt till om inte mer på min mammas sida så var de så generösa så generösa i kärlek och i deras givande och vara artiga.
Jag har levt i tidigare kärleksrelationer än den jag har nu och det mönstret jag har sett hitintills i de här familjerna är att de som kommer från familjer med stora hjärtan, är generösa och välkomnar in andra i sin, och där blir det inga problem, medan i snåla-hjärtan-familjer så sätts det upp regler att det där är min son men hon där - hon är det inte. Man skiljer på MIN familj och familjen sonen fått med en annan kvinna.
Det är ju så i mitt tycke att det bästa och smidigaste är om de generösa fortsätter träffas och blir ihop med någon annan också generös, men blir en generös ihop med en från en snål-hjärte-familj så kommer det förr eller senare bli så här. Min kille nu han är från en snål-hjärte-familj. De kommer ha mer problem att andra kommer in i familjen. De kommer ha med problem med andra. De kan resonera sig blåa i huvudet hur de tycker de tänker rätt. De är mer ensammare än andra familjer. De är mer misstänksamma överlag. Vad de inte förstår är att det är de själva som får betala det ultimata priset, för deras hjärte-snålhet.
Jag har förstått så här i efterhand att när jag blev ihop med min kille blev jag förvånad över hur han uttryckte hur förvånad han var och hur bra han tyckte mitt umgänge var familj och vänner och arbetskollegor, hur välkommen han kände sig, var min förvåning kom ifrån varför han tyckte detta var så fint. Med tiden fick jag förstå att han inte fått samma generositet i det som jag fått. Hans var normalt för han. Mitt var normalt för mig. Jag kan tänka mig att för henne är detta helt normalt och så det ska vara och det ska du som yngre generation som kommer utifrån bara vackert acceptera. Varför hon ber om ursäkt om hon inte tycker hon gjort något fel förstår jag inte, vad är det för mening med det?
Jag tror det är så att när de som kommer från snål-hjärte-familjerna väl har träffat någon från stor-hjärte-familjerna och det går så pass lång tid att de själva börjar ifrågasätta och ställa sig på stor-hjärte-familjens sida mer, men att det här kommer ta ett bra tag. Och hade det varit så att de istället träffat någon som också varit från en snål-hjärtefamilj hade ingen av dem vaknat upp, reagerat på det.
Tack! Väldigt bra kommentar. Jag har inte tänkt på det innan. Men tror du har helt rätt. När du skriver det här så förstår jag att det nog faktiskt är så som du säger att hon passar på männen som ska jobba. Jag har sett vissa tendenser att hon har lite gammaldags sätt att tänka. Tex när min man och jag bjuder på mat och han har lagat och svärmor undrar över maten så vänder hon sig till mig och frågar hur jag har gjort maten. Men många gånger är det min man som gjort den. Samma sak om hon pratar om vår tvättmaskin så pratar hon om den som att den är min. Hon har även sagt till min man när vi träffades "vad bra, då har du någon som lagar mat till dig som du kan äta när du kommer hem från jobbet" Den gången hade min man blivit lite irriterad och sagt att han kan laga mat också och kommer aldrig tvinga mig till att stå i köket. Hon lagar mat till sin son varje dag och han behöver ha matlåda. Så ja det kan nog väl stämma det du säger.
Sen har dom alltid vart en familj som stått varandra väldigt nära. När min man bodde hemma så var det svårt för honom att ha kompisar hemma, sova över hos kompisar eller ha flickvän. Så det kan nog också vara som du säger där att hon helt enkelt ser min man som sin familj och mig som hans flickvän och inte att jag tillhör familjen.
Jag själv är uppväxt i en välkomnande familj och hade mycket kompisar hemma jämt, det bjöds på mat och jag åt hos mina kompisar. Min familj ser min man som en självklar del av familjen.
Så nu när du skriver allt detta så får jag en annan förståelse även om jag fortfarande är ledsen över hennes beteende.
Ja jag tycker också det är konstigt att hon bad min man om ursäkt utan att hon menar det. Dessutom är det mig hon borde be om ursäkt till.
Jag reagerade nog på detta extra mycket eftersom hon annars tycker artighet är viktigt. Att man presenterar sig rätt, säger tack till allt, använder vårdat språk, tänka på sitt rykte så noga med att visa att man har fint utåt. Därför blev jag väldigt förvånad att hon gjorde något som jag ser som väldigt oartigt.
Nu kan jag också förstår skillnaderna mellan andra kommentarer här. De kommer från olika familjer med olika synsätt helt enkelt.
Tack än en gång för en givande kommentar.
