• Anonym (Tänkom)

    Positiva erfarenheter av soc

    Jag är medveten om att det finns rötägg inom alla myndigheter så även socialtjänsten. Jag har läst och hört om hjärtskärande historier där barn blivit fråntagna, där föräldrarna upplevt maktspel från soc, utredningar som med mening dragit ut på tiden osv.

    Jag är däremot ute efter berättelser från familjer där man faktiskt blivit väl bemött av soc,  där man har fått stöd och hjälp eller familjer där utredningen gick smidigt och lades ner. Jag har spenderat senaste dygnen med att googla fram mina rättigheter som förälder och skulle vilja höra POSITIVA erfarenheter av soc.

    Ärendet i mitt fall gäller mitt barn som på fsk berättat om våld i hemmet, något som inte hänt. Jag vet dock att jag bör vara väl påläst och redo, därför jag vänder mig till er just nu.

  • Svar på tråden Positiva erfarenheter av soc
  • Anonym (J)

    Mig hjälpte dom fixa lägenhet och gav mig pengar när jag var 20 och blev utslängd hemifrån pga ?huset var för litet?. Hade varken gått ut gymnasiet eller någonting. Klarade inte jobba. Hade psykisk ohälsa med mycket ångest. 


    De var jättesnälla. Kollade mig knappt överhuvudtaget. När jag sedan kommit på fötter lite så pluggade jag klart gymnasiet och så. 

  • Anonym (Nyseparerad)

    Jag och exet fick en orosanmälan i våras. Den riktades i huvudsak mot exet. Vi hade fått en nästan 2 år tidigare, även då riktad mot exet. 

    Första gången var det en utredning och som sedan lades ner. Inget efterföljande stöd.

    Denna gång fick jag och barnen flytta, först till min förälder och sedan har vi fått ett jourkontrakt på en lägenhet. Jag har haft många samtal med våldsenheten, exet har fått stöd från både missbruk (alkohol) och mansjouren (humöret och våld). Jag har nu även fått påbörja samtalsstöd gällande våld i nära relation, för att få grepp om och hantera det som skett. Planen är väl även föräldrastöd via familjeenheten och samtalsstöd för mig och barnen gemensamt. 

  • Anonym (Tänkom)
    Anonym (Nyseparerad) skrev 2024-08-31 23:19:45 följande:

    Jag och exet fick en orosanmälan i våras. Den riktades i huvudsak mot exet. Vi hade fått en nästan 2 år tidigare, även då riktad mot exet. 

    Första gången var det en utredning och som sedan lades ner. Inget efterföljande stöd.

    Denna gång fick jag och barnen flytta, först till min förälder och sedan har vi fått ett jourkontrakt på en lägenhet. Jag har haft många samtal med våldsenheten, exet har fått stöd från både missbruk (alkohol) och mansjouren (humöret och våld). Jag har nu även fått påbörja samtalsstöd gällande våld i nära relation, för att få grepp om och hantera det som skett. Planen är väl även föräldrastöd via familjeenheten och samtalsstöd för mig och barnen gemensamt. 


    Hej och tack för ditt svar! Hur gick utredningen till första gången?
  • Anonym (M)

    De flesta socialsekreterare är rätt bra. Finns enstaka maktgalningar precis som i alla andra yrken. Men oftast är de bra.

  • Anonym (T)

    Jag sökte själv hjälp eftersom sonen var utåtagerande och jag var rädd att jag skulle slå tillbaks (vi var 2 föräldrar, men jag var hemma mer och tog initiativet). Fick jättebra stöd!
    Sonen var sen med språket och det utåtagerande bände när han fick mer språk att använda istället.

  • Anonym (Sarah)

    Båda mina barn har fått orosanmälningar till soc,  vid olika tillfällen.
    Mitt äldsta barn när hon var 8-10 år, och hennes pappa hamnat på sjukhus efter överdos.  Det var sjukvården som anmälde.
    Vi separerade innan hon föddes, jag hade ensam vårdnad och något umgänge fanns inte heller.   Vi bodde också i olika delar av landet.   
    Det var inga problem med soc, vi hade ett möte efter första anmälan, och sen uppföljningar på telefon efter följande anmälningar.
    Mitt andra barn var det min sambos ex som anmälde, hon var extremt svartsjuk och anmälde att han skulle ha misshandlat vårt gemensamma barn.  
    Det var inte sant, hon har dessutom aldrig ens träffat vårt barn, utan bara sett honom på avstånd.
    Blev ett möte med soc, men de trodde på oss föräldrar och det blev inget mer.

  • Anonym (Tänkom)
    Anonym (T) skrev 2024-09-01 01:09:18 följande:

    Jag sökte själv hjälp eftersom sonen var utåtagerande och jag var rädd att jag skulle slå tillbaks (vi var 2 föräldrar, men jag var hemma mer och tog initiativet). Fick jättebra stöd!
    Sonen var sen med språket och det utåtagerande bände när han fick mer språk att använda istället.


    Vad för stöd kunde dom erbjuda?
  • Anonym (Nyseparerad)
    Anonym (Tänkom) skrev 2024-08-31 23:31:36 följande:
    Hej och tack för ditt svar! Hur gick utredningen till första gången?
    Det var ett gäng samtal, både enskilt med oss föräldrar, "enskilt" med barnen (de fick välja om de ville ha någon eller båda av oss med, de valde att vilja ha mig med) och sen tog de in information från skolan (om de hängde med, om de var utåtagerande etc). Barnen fick fylla i ett papper med tre hus (jobbiga saker, bra saker och hur man önskar att det ska vara), genom att rita, skriva själva eller att hon från soc skrev. När utredningen var klar efter tre månader lades den ner då vi hade planer för hur saker skulle undvikas framöver. 
  • Anonym (Tänkom)
    Anonym (Nyseparerad) skrev 2024-09-01 07:51:20 följande:
    Det var ett gäng samtal, både enskilt med oss föräldrar, "enskilt" med barnen (de fick välja om de ville ha någon eller båda av oss med, de valde att vilja ha mig med) och sen tog de in information från skolan (om de hängde med, om de var utåtagerande etc). Barnen fick fylla i ett papper med tre hus (jobbiga saker, bra saker och hur man önskar att det ska vara), genom att rita, skriva själva eller att hon från soc skrev. När utredningen var klar efter tre månader lades den ner då vi hade planer för hur saker skulle undvikas framöver. 
    Vad för samtal hade dom med barnen? Vad för frågor? Hur gamla var barnen?
  • Anonym (Tänkom)
    Anonym (Nyseparerad) skrev 2024-09-01 07:51:20 följande:
    Det var ett gäng samtal, både enskilt med oss föräldrar, "enskilt" med barnen (de fick välja om de ville ha någon eller båda av oss med, de valde att vilja ha mig med) och sen tog de in information från skolan (om de hängde med, om de var utåtagerande etc). Barnen fick fylla i ett papper med tre hus (jobbiga saker, bra saker och hur man önskar att det ska vara), genom att rita, skriva själva eller att hon från soc skrev. När utredningen var klar efter tre månader lades den ner då vi hade planer för hur saker skulle undvikas framöver. 
    Vill du hellre skriva mail till mig privst så bara säg till☺️
Svar på tråden Positiva erfarenheter av soc