Sambo nakenbad

TS, om detta hade hänt din bror eller din allra närmaste vän,
vad hade då varit din egen bedömning gällande trovärdigheten gällande vad som verkligen har hänt?

Hade du bedömt det vara säkert att sambon hade berättat hela sanningen för honom? Hade varit helt öppen och ärlig gällande alla detaljer, hade redogjort för hela sanningen utan att undanhålla något?

Hade du vågat säga att han kan vara lugn och trygg, självfallet tyder allt i hennes ord och hennes reaktioner på att han verkligen har fått reda på hela sanningen?

Vi hoppas att allt har gått rätt till i fallet med din sambo och att du kan lita på henne fullkomligt och till 100%.

För i de allra flesta fall, kanske i samtliga fall, där det finns en historia som liknar denna så har det tyvärr nästan alltid gått längre och hänt mer än vad partnern berättar eller erkänner.
Det är bara konstatera och erkänna för sig själv att i de allra flesta fall har det nog tyvärr gått mycket längre än den version som berättas.

Men vi får hoppas att ditt fall är ett undantag.

Jag tycker att du dina reaktioner är rätt, och att du har din fulla rätt och det är normalt att reagera som du gör.

Jag har absolut inget till övers för det sätt som din sambo visat upp, vare sig med de handlingar hon har gjort med en annan man (eller flera män..?) eller med det bemötande hon har gentemot dig.

Men jag tycker också att de beslut du fattar behöver ses i ett större perspektiv, på lång sikt och i ljuset av hela er familj, hela er relation och hela ditt och ert liv.

Om den enda egentliga handlingen är att hon har tillåtit en annan man att gå ned på henne, om man ser på detta i ett lite större och längre perspektiv, så är det ju egentligen inte en så allvarlig handling i sig så att handlingen måste få livsavgörande och livslånga konsekvenser, för dig, för er relation och framförallt för barnen, familjen och alla andra närstående.

Men jag förstår, och det är självklart, att det inte är endast just denna fysiska handlingen som är det enda. 
Problemet är självfallet så mycket mer omfattande och handlar om så mycket mera än bara den enda fysiska handlingen.

Men OM allt annat i er relation och i era liv är bra, OM er ömsesidiga kärlek var stark och bra innan detta hände, OM allt i övrigt i era liv fungerar bra, med barnen och med allt annat, så bör man åtminstone reflektera över om denna handlingen, eller om allt sammantaget, ska få förstöra allt?

Men jag tycker att det helt avgörande är hennes inställning till det som har hänt och hennes bemötande gentemot dig.
Tar hon på eget bevåg och på eget initiativ det fulla ansvaret för vad som har hänt, för det som hon har gjort, ångrar hon sig djupt, ärligt och äkta?
Tar hon på sig huvudansvaret för att reparera och återskapa förtroendet, erkänner hon allt och lägger sig platt och är villig att verkligen göra allt för att åter bygga upp er kärlek och er relation?
I så fall kan det ju faktiskt finnas en möjlighet för er fortsatta kärlek, för er familj  och er relation.

Men detta bara OM er relation verkligen har varit MYCKET god innan hon utsatte er för detta och under förutsättning att hon på eget initiativ, med driv och med full kraft, tar eget ansvar för att leda ert arbete i att reda ut er kris.

De flesta otroheter förblir okända och leder inte fram till några följder över huvud taget.
De flesta av de otroheter som blir kända leder ändå inte till skilsmässa, enligt de allra flesta undersökningar.
Det finns också många exempel från verkligheten där man reder ut saker och ting, sannolikt då med hjälp av terapi och professionellt stöd, och man kan gå stärkta ur en sådan kris och faktiskt leva lyckligare och bättre efter att man tillsammans har kommit till insikter och man har lyckats reda ut en livskris.

De allra flesta långa relationer utsätts någon gång för prövningar, olika typer av prövningar, och ganska ofta den typ av prövning som din sambo nu har utsatt er för och de flesta långa relationer har klarat att genomgå en eller flera olika prövningar under tidens gång.
Människor och relationer växer och kan bli mycket starkare av att tillsammans klara av diverse prövningar.

Att jag inte ser så allvarligt på själva den fysiska handlingen hänger delvis samman med att jag tillåter och uppmuntrar min fru att ibland få ha sexuella upplevelser med andra män.
Kanske ungefär så som några andra har beskrivit i tråden.

Det var jag som ledde in oss på den vägen, det var på mitt initiativ och 
detta sker med full öppenhet och med fullt förtroende mellan oss.
Det är oftast jag som tar initiativet och ordnar möjligheten, så att hon får chansen att ha en sådan upplevelse, om och när hon själv säger ja och vill ha det.

Jag gillar det och jag tänder på att ha en attraktiv fru som uppskattas och uppvaktas av andra män.
Dessutom vill jag ordna till min fru, som en gåva, att hon får känna sig attraktiv och åtråvärd, och att hon får chansen uppleva bra, omväxlande och inspirerande sex, med en extraordinär man och älskare.
Bland mycket annat så skänker detta henne en mycket god och stark självkänsla och det ger massor av inspiration till vårt eget sexliv.
Vi är glada människor som mår bra och som medvetet anstränger oss bejaka och ta vara på vad livet har att bjuda oss.

Denna livsstilen medför bl a att både jag och min fru är motiverade att anstränga oss hålla oss i fysiskt gott trim, det gör att vi båda månar om våra utseenden.
Vi får också massor av bekräftelse, både vi som ett par och vi båda var och en, att vi är snygga och att vi är ett vackert par.

Utöver allt det roliga och positiva, alla äventyr och upplevelser, som denna livsstilen ger oss så ser jag det också som att jag med mitt initiativ till denna livsstilen också undanröjer risken för att min fru ska känna suget efter att kolla om gräset är grönare på andra sidan.

Min fru behöver inte känna lust till eller lockas av att vara otrogen.

En sådan sak som att en annan man går ned på min fru är enbart något positivt i mina ögon och det är inte en fysiskt handling som jag ser något som helst problem med.
Tvärtom finner jag det inspirerande och jag tänder på det.
Men givetvis att det sker under vårt fulla och ömsesidiga förtroende.

Om någon lyckas inbilla sig att jag därför inte skulle vara manlig, må så vara. Då kan jag lova att du känner inte mig...

Vi ser bara helt annorlunda på saken och vi har helt olika förmågor gällande att hantera sina egna känslor.

Jag själv skulle aldrig tillåta att mitt liv förstörs, skulle aldrig låta familjen förstöras, skulle aldrig låta barnens liv förstöras, bara på grund av en annan persons tunga.

Jag skulle aldrig tillåta att allt i livet förstörs av en egentligen totalt obetydlig fysisk handling.

Men jag har också varit mycket tydlig med att jag förstår att det kan vara så mycket annat som styr, än enbart den fysiska handlingen.

Jag har uppenbarligen en helt annan förmåga än du att bedöma betydelsen av en fysisk handling, en fysisk handling som i verkligheten och rent krasst egentligen saknar någon som helst avgörande betydelse.

Du klarar uppenbarligen inte att känslomässigt hantera en sådan liten obetydlig fysisk handling som vad en annan person gör med sin tunga.
Jag skulle aldrig låta mina känslor spela mig ett sådant livsavgörande spratt och påverkas till en sådan grad av en så totalt obetydlig fysisk handling.