Jag är bonuspappa till ett barn vars biologiska pappa drog iväg för att göra karriär och nu bara dyker upp varannan helg, medan jag står bredvid och ser barnet gråta sig till sömns varje kväll för att det saknar honom.Det som gör det ännu tyngre är att min sambo alltid talar så gott om sitt ex, förmodligen för att han lovat henne pengar. Jag förstår att hon vill hålla en positiv fasad för barnets skull, men ibland känns det som om jag bara är reservspelaren i ett lag där alla egentligen väntar på att "den riktige" pappan ska dyka upp.Hur hanterar man det här utan att bli bitter? Finns det någon som gått igenom liknande och kan dela med sig av sina erfarenheter?
