Min väns relationsbeteende

Det är absolut inte ett medfött beteende. Det hon gör är som så väldigt många andra tjugoåringar men med adderat försök till familjeliv.
På det missbrukar hon relationer. Typiskt för den typen av missbruk är att inte kunna ta en ny relation steg för steg. Kanske har hon aldrig själv upplevt en fungerande relation som barn, antagligen inte. Då ska saknaden fyllas och det snabbt.

Beroende på eran relation så hoppas jag att ni har så pass bra kontakt att du kan vara ärlig och be henne söka hjälp för sitt beteende. För det är verkligen varken bra för henne och definitivt inte för barnen.

Själv tycker jag det verkar vara en väldigt bra vän. Såna är ibland väldigt obekväma. De som bara stryker en medhårs är inte säkert att de finns där för en när de verkligen behövs. 

TS frågar här anonymt och vill ha råd. Tyvärr tror jag inte att TS vän ändå kommer ta till sig råden. Hon är alldeles i för stort behov av att fylla sina egna desperata försök till snabb lycka. 
Men det bästa för vännen är att lära dig stå stadigt själv och att relationer tar tid att etablera steg för steg. Inte att snabbt bli ihop och skaffa hela paketet av nu är allt bra minsann bara vi bor ihop och har fredagsmys. Det finns terapigrupper för män och kvinnor som missbrukar kärleksrelationer. Det finns nämligen ett missbruk av det med och barn far illa av att leva i ett sånt oroligt hem.