Jag har varit trogen min älskarinna i 25 år

Först nu nämner du att du varit ärlig mot din hustru. Inget sades minsann om den lilla detaljen i trådstarten.

Med stor sannolikhet kunde din hustru velat veta exakt vad du uttrycker här. Nämligen att din älskarinna sedan 25 år är din livs kärlek. Inte hon själv. Om hon också vetat om dina planer bakom rygg, som du förmodligen grunnat på i år, är jag närmast säker hon själv inlett en separation. På egen hand. Funnit en bra och sund man där hon alltid varit nummer ett. Och det minst 20 år tillbaka.Om din hustru i pensionsålder som du alltså dryga 65 kunde hon alltså varit 40 plus någonting som nybliven singel. Istället för som idag i pensionsålder. Ända sättet du kan kompensera henne är ekonomiskt. Din hustru ska ha ekonomi att bo kvar i gemensamma bostaden, bankmedel, obligationer mm  tillhör henne. Du får bygga din nya framtid med hjälp av ett banklån och ta om allt från scratch. Det är trots allt du som inlett separationen med ett tjugofemårigt svek. Varpå hustrun rent logiskt ska vara pekuniärt skadefri. 

Nej, det är du som ska göra en skademinimering och se om din hustrus hus. Din kvinna har uppenbarligen levt med vetskapen om din andra kvinna. Om du aldrig öppet och tydligt förmedlat till hustrun hon alltid kommit i andra hand kärleksmässigt är det din moraliska skyldighet, om än inte juridiska skyldighet, att låta henne förbli ekonomiskt skadefri. Det är du som lagt till eländes lidande i äktenskapet. Ta därmed ett moget ansvar i era förhandlingar. 

Din älskarinna verkar trots allt ha mer medkänsla och vett i frågan när hon oroar sig för hustruns del. 

Nej. Älskarinnan har knappast hållit ut eller varit med i bilden i 25 år på grund av ett starkt självständighetsbehov. Snarare har hon enorma issues i äkta intimitet. En uttalad oförmåga till närhet och åtaganden i nära ömsesidiga relationer är vad som framkommer i TS inlägg. Närmast på patologisk nivå. TS dras till det flyktiga i kvinnans sätt men inser inte varför. Om min hypotes är riktig, vi har inte alla faktan på bordet, dras älskarinnan till mäns upptagenhet i äktenskap. Hon får en extra kick därav. Ett äkta engagemang där hon blir kvinna nummer ett räds hon som pesten. Avstår på grund av sin problematik en äkta och genuin närhet. Väljer därmed distanserade och sexualiserade kontakter med en inbyggd oförutsägbarhet. Gifta karlar blir perfekta måltavlor. Otrygg anknytning m a o. Karriär och självständighet är i sammanhanget perfekt att skylla på. TS bäddar nog för en besvikelse när han skiljer sig från sin trygghet på hemmaplan. 

Ge oss gärna en källa på det tack! 

Är bekant med Esther Perels tankar om otrohet. Riktigt bra approach tycker jag. Men exakt var i nämnd bok finner du belägg för att användare Fjfn har fel och du själv har rätt? 

Vanan att ta varandra för givna i längre parförhållanden och slentrianen som smyger sig på är väl scenarion som Perel beskriver och som triggar otrohet? 

Mångt kokar ned till som även Fjfn hävdar att parterna ihop jobbar på saken. Inget motsägelsefullt alls ställt mot Perels framförande. Var finner du forskningen som motsäger användares Fjfn opinions?