• Anonym (Jag har blivit ett fetto)

    Fet

    Hej,


    Jag har blivit ett fetto.


    Jag förstår inte riktigt hur jag hamnat här. Tidigare var jag smal och nöjd med mig själv, men nu har jag gått upp i vikt och det skrämmer mig.


    Jag vill verkligen inte gå upp mer i vikt. Jag närmar mig snart 100 kg och det känns jobbigt, speciellt som tjej.


    Jag känner mig panikslagen och kan inte sluta gråta.


    Min familj köper hem cola, godis och andra sötsaker, och jag har svårt att låta bli att äta dem. Min pojkvän tar också ofta med sig godsaker, trots att jag försöker gå ner i vikt.


    Jag försöker äta sallad och andra nyttiga saker, men mitt självförtroende är verkligen på botten.


    Min nuvarande pojkvän (inte den som behandlade mig illa) säger att han har försökt hjälpa mig att gå ner i vikt, men att det verkar vara omöjligt.


    Jag är 157 cm lång och väger 72 kg, och det känns riktigt jobbigt.


    Jag vet inte hur jag ska gå ner i vikt. Jag känner mig så förvirrad och fattar inte hur man räknar kalorier eller liknande.


    När jag var yngre, mellan 14 och 20 år, vägde jag omkring 50-55 kg. Om jag blev sjuk en vecka brukade jag gå ner till 40-47 kg.


    Snälla, hjälp mig!

  • Svar på tråden Fet
  • Anonym (Nya bmi)
    Anonym (Rob) skrev 2024-09-23 11:35:02 följande:

    45-47 kg är lagom för din längd enligt nya bmi-räknaren. Så du har blivit ordentligt fet.
    Är man så liten behöver man inga stora portioner. Så det är väl där du kan dra ner. Samt sluta med småätandet.


    Älskar nya bmi, för jag kan väga mer än med det gamla o fortfarande va inom normala bmi, nu har jag iof en bra bit utrymme där men ändå.
  • Anonym (Rob)
    GIRL POWER skrev 2024-09-23 12:29:46 följande:

    Min personliga uppfattning är att du både har supertaskig familj och supertaskig pojkvän som köper hem cola, godis och sötsaker till dig. De borde rimligen se att du är överviktig och istället borde köpa hem mat som gör dig smalare och inte gör dig fetare och ta dig med på rejäla motionsturer!

    Lycka till mot ett hälsosammare liv!


    Håller med.  
    Hade det handlat om en hund eller katt hade det räknats som djurplågeri.
  • Anonym (BMI)
    Anonym (Nya bmi) skrev 2024-09-23 12:49:10 följande:
    Älskar nya bmi, för jag kan väga mer än med det gamla o fortfarande va inom normala bmi, nu har jag iof en bra bit utrymme där men ändå.
    Robs nya bmi funkar tvärtom mot ditt.

    Äldre bör väga mindre (enligt Robs nya bmi).
  • Anonym (Rob)
    Anonym (Nya bmi) skrev 2024-09-23 12:49:10 följande:
    Älskar nya bmi, för jag kan väga mer än med det gamla o fortfarande va inom normala bmi, nu har jag iof en bra bit utrymme där men ändå.

    Antar du är mycket längre än snittet?
  • Anonym (Nya bmi)
    Anonym (Rob) skrev 2024-09-23 12:53:21 följande:

    Antar du är mycket längre än snittet?
    Inte mkt men ca 10 cm längre.
  • Agda90
    Anonym (Jag har blivit ett fetto) skrev 2024-09-23 11:01:50 följande:
    Fet

    Hej,


    Jag har blivit ett fetto.


    Jag förstår inte riktigt hur jag hamnat här. Tidigare var jag smal och nöjd med mig själv, men nu har jag gått upp i vikt och det skrämmer mig.


    Jag vill verkligen inte gå upp mer i vikt. Jag närmar mig snart 100 kg och det känns jobbigt, speciellt som tjej.


    Jag känner mig panikslagen och kan inte sluta gråta.


    Min familj köper hem cola, godis och andra sötsaker, och jag har svårt att låta bli att äta dem. Min pojkvän tar också ofta med sig godsaker, trots att jag försöker gå ner i vikt.


    Jag försöker äta sallad och andra nyttiga saker, men mitt självförtroende är verkligen på botten.


    Min nuvarande pojkvän (inte den som behandlade mig illa) säger att han har försökt hjälpa mig att gå ner i vikt, men att det verkar vara omöjligt.


    Jag är 157 cm lång och väger 72 kg, och det känns riktigt jobbigt.


    Jag vet inte hur jag ska gå ner i vikt. Jag känner mig så förvirrad och fattar inte hur man räknar kalorier eller liknande.


    När jag var yngre, mellan 14 och 20 år, vägde jag omkring 50-55 kg. Om jag blev sjuk en vecka brukade jag gå ner till 40-47 kg.


    Snälla, hjälp mig!


    Andas vännen, andas. 

    Först och främst så måste du sluta stressa. Stress är det värsta giftet och din kropp kommer inte att släppa ifrån sig kilon frivilligt så länge du stressar dig sönder och samman över att du har gått upp i vikt. 
    Acceptera situationen för vad den är just nu. Göm dig inte. Och sedan arbetar du på det du vill åstadkomma. 

    Viktnedgång gör man inte bäst genom svält eller räkna kalorier. Kroppen behöver rätt näringsämnen och i rätt mängd. 
    Mackor med margarin och pålägg är inte näringsrika. Däremot riktig mat lagad från grunden är. Sen finns det vissa saker som triggar och skapar problem. 
    Vetemjöl är ett typiskt exempel. Socker är ett annat, växtbaserade oljor är skit för kroppen. Ultraprocessade livsmedel och helfabrikat. 

    Att få hjälp av nära och kära är en annan viktig aspekt. När jag kämpade med min sjukdom hjälpte min man och barn mig till 100%. Maken såg till att handla rätt mat (det var han som veckohandlade på den tiden), alla var sugna på att lära sig laga mat utifrån nya recept. Fikan gjordes på den typ av mat som jag kunde äta. Så höll vi på - tillsammans - i ett år innan jag kom tillrätta med min sjukdom. Efter året som gott har vi valt att fortsätta äta till stor del så som jag gjorde under min sjukdom för att alla märkte att de mådde bättre.

    Även om det är du som ska göra jobbet så underlättar det om man får stöd. 

    Vad gäller maten så behöver du hitta ett sätt som fungerar för dig. Målet är viktnedgång men du måste även förbli viktstabil så att du inte börjar jojobanta. Vissa säger att kaloriunderskott fungerar, andra gillar Viktväktarna, vissa testar pulverdieter... Min personliga favorit är Paleo. 
    Glöm sedan inte att träna. Det är maten som ger viktminskning men träningen ger så mycket mer. Själv tränar jag boxning för att det ger mig en jäkla kick och varvar det med promenader i skog och natur. 

    Så hittad et som fungerar för DIG och försök att få familjen att agera ett vettigt stöd. De behöver inte cola de heller!
  • Mandel
    Anonym (V) skrev 2024-09-23 11:45:31 följande:
    Jag tror vissa svälter bort alla hjärnceller.
    Hade jag en väninna som jag starkt misstänker gjorde det.
    Från att ha varit en otroligt söt, glad, positiv och sprallig person med några kilo extra, blev hon mager, grå, deprimerad och sedan sjukskriven i många år.

    Vet att det inte fungerar så, men jag har ofta funderat över det. Sa även till henne att jag saknade min glada väninna, men fick svaret att det var detta som var hennes riktiga jag.
    Avslutade till slut vänskapen för jag orkade inte med hennes ältande, gnällande, gråtande, dömande mot alla andra människor osv.
    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Anonym (Di)

    72 kg är långt ifrån 100 kg så du har ju ingen extrem övervikt men att äta så som du beskriver och dricka cola ofta är inte bra för någon, oavsett vikt.
    Bor du fortfarande hemma? Du är vuxen så du kan ju bestämma själv vad du vill äta och köpa hem i matväg. Det viktigaste är inte att bli smal utan att vara hälsosam och få i sig bra näringsämnen så om jag vore dig hade jag tänkt mer på det än att stirra mig blind på vikten. Börja med nya sunda matvanor som ett första steg. 

  • Anonym (Di)
    Mandel skrev 2024-09-23 13:30:01 följande:
    Hade jag en väninna som jag starkt misstänker gjorde det.
    Från att ha varit en otroligt söt, glad, positiv och sprallig person med några kilo extra, blev hon mager, grå, deprimerad och sedan sjukskriven i många år.

    Vet att det inte fungerar så, men jag har ofta funderat över det. Sa även till henne att jag saknade min glada väninna, men fick svaret att det var detta som var hennes riktiga jag.
    Avslutade till slut vänskapen för jag orkade inte med hennes ältande, gnällande, gråtande, dömande mot alla andra människor osv.
    Det var nog ingen förlust för din väninna med tanke på din låga empati. 
  • Anonym (Di)

    Jag har mina aningar om vem som startar alla dessa överviktstrådar och utger sig för att vara överviktig. Det är samma stil på trådarna och samma överdrivna dramatiska sätt att skriva på för att göra folk upprörda eller engagerade i trådarna. Och i alla dessa trådar svarar personen själv. Det är knappast en slump. Personen hoppas på att folk ska skriva så nedlåtande som möjligt om den överviktiga men när de inte gör det tröttnar hen och skriver en ny liknande tråd. 

Svar på tråden Fet