Varför duger jag inte!?
Jag behöver verkligen få ur mig det här.
Varför duger jag inte!?
Jag duger inte som förälder. Fast jag gång på gång bevisar motsatsen. Jag är den som går med min dotter på alla bup möten. Jag har koll på båda barnens skola, alla möten, utvecklingssamtal etc. Min dotter på hos mig heltid, bor hos sin pappa varanann helg. Men så fort jag gör något för mig, där dottern blir själv hemma ett par timmar (dottern är 14 år), så blir det samtal, sms etc från pappan där han undrar varför jag inte är hemma, ger henne mat etc. Och då vill jag poängtera att jag och dottern har kontinuerlig telefonkontakt hela kvällen.
Jag har levt under psykisk misshandel av yngsta sonens pappa i 9 år(dottern och sonen har inte samma pappa). Jag har levt under psykisk misshandel av yngsta sonens pappa i 9 år(dottern och sonen har inte samma pappa). Jag behöver få leva lite. Jag överlever inte om inte jag får andas mellan varven. Varför måste jag övertyga hela tiden att jag har mina barns bästa i tankarna? Jag bevisar detta gång på gång, men ändå duger det inte. Varför duger jag inte