I en perfekt värld hade jag som man, 40+, kunnat sätta mig bredvid en okänd människa på jobbet, på fiket eller på gymmet och säga: "Jag behöver något jag aldrig haft i mitt liv ? en vän som kan hjälpa mig att växa som individ." Jag förstår att det direkt skulle ju vara en röd flagga för vem som helst. Men ja, jag söker en vän, men inte av den sort jag växt upp med. Mina nuvarande vänner, som jag uppskattar mycket, har sina förutfattade meningar om världen, om människor, om livet. Jag vill något annat. Jag vill bryta gamla mönster, se sådant jag annars missar eller inte tänker på. Det känns som om jag letar efter något som står precis framför mig, men som jag inte kan uppfatta själv.Finns det någon annan där ute som känner likadant? Någon som också vill ha ett utbyte ? anonymt, ärligt, förutsättningslöst, personligt.Mina nuvarande vänner är fina människor, men det jag saknar är djupet. Jag söker någon som, liksom jag, övertänker och vill slänga ut idéer och lösningar i mängder. Jag vill diskutera dem, analysera dem och förstå hur de påverkar livet på ett sätt som bara någon utomstående kan bidra med.Den här insikten kom till mig medan jag gick över en trafikerad gata igår, med regnet i ansiktet. Plötsligt slog det mig vad jag saknar i livet: en vän som jag aldrig haft förut (tänkt på detta oavbrutet sin igår).(och jag kan aldrig erkänna för min sambo, min livs kärlek, att jag har ett socialt tomrum, för jag är rädd att det skulle såra henne om jag nämnde det).
