Fortsätta relation med hästtjej?

Måster erkänna att jag log lite när jag läste ditt inlägg.

Problemet  är att även "korpenhästar" har alla pengar och all tid. Jämförelsen med innebandy haltar lite då att äga en häst är en livsstil mer än en hobby. En innebandyklubba kan du ställa ifrån dig till nästa träning, så funkar det inte med en häst.
Men jag förstår dig, jag är själv före detta hästtjej och det är speciellt att dejta många hästtjejer. De vill gärna hävda själva att man blir en fantastiskt människa av att hålla på med hästar, problemet är att omgivningen inte nödvändigtvis håller med. Att de ska ha ADHD allihop var nog lite hårt :)
Men du får vara beredd på att väldigt sällan komma i första rummet.

Oooh, grattis du har precis öppnat en rejäl can of worms... 

Allt går, men att vara "hästtjej", speciellt med egen häst, det är en livsstil. Det går inte att jmf med att spela "korpen-innebandy", köra motocross, eller liknande aktivitet.

Ja, det kommer rinna iväg en herrans massa pengar. Så länge det är hennes (pengar) så är det inte mycket du kan göra (!).

Ja, att vara med häst är tidskrävande. Det är som sagt inte en "motocross" som du bara kan ställa in i garaget (skitig, smutsig, med halv tank kvar) när du varit ute och kört en sväng och lekt Håkan "Carla" Carlquist... 

Har din tjej dessutom ett socialt umgänge i stallet, med andra tjejer som "har häst". Japp, då räcker det inte med tiden i stallet för att avhandla "häst". Då ska det snackas om "häst" när man kommer hem, på social medier, umgås ni som par med andra par (som har häst!), japp, även då kommer det pratas "häst"...

Börjar det sedan uppstå problem med hästen... skador etc... ojojojojoj...

En trasig motocross den lagar man eller säljer vidare som skrot... En häst? Not so much...

Så, you're in for a treat.

Fördel med "hästtjejer" är dock att de är ofta ganska driftiga, drivna, ansvarstagande, tuffa, inte rädda för lite skit under naglarna.

Men du får (nog) räkna med att stå tillbaka ibland, och känna att det finns en annan (hästen) som kommer på första plats (!).

Been there, done that, got plenty of t-shirts...

Precis som män som brinner för sitt jaktintresse :)

Det är inte en hobby utan en livsstil.

Vad händer när du lyfter att du gärna tonar ner på hästpratet och om ni kan ha en relation som inte har allt fokus på det? Var ärlig med att detta är utmanande för dig eftersom du själv inte delat detta driv och varken vill vara en stoppkloss för henne eller hela tiden får stå tillbaka. Prata!

Att vara ihop med en hästtjej är att jämföra med att dejta en tjej med ett litet barn. Den jämförelsen kanske får dig att förstå det hela bättre?

Hästar är ju levande varelser så man kan inte hoppa över att ta hand om hästen varje dag, såvida man inte har någon medryttare.

Hästen tar och kommer att ta väldigt mycket tid. Det är upp till dig om du vill vara nummer 2 i din flickväns liv, för så kommer det nog att förbli.

Swipar numera rutinmässigt vänster på alla kvinnor med hästbilder på Tinder.
Hästtjejers liv kretsar alltid i första hand runt deras häst. Pengar och tid spenderas i första hand på hästen. Allt planering sker med hästens behov i första rummet. Hästen kommer i 99 gånger av 100 prioriteras framför dig.
Hade det varit ett barn det gällde i stället för en häst så hade jag köpt det rakt av. Men att ständigt bli bortprioriterad till förmån för ett djur funkar inte för mig.

Så min erfarenhet är att nej, det går inte att ha en normal relation med en hästtjej.

Tycker det är lite av en grov generalisering om man bara använder begreppet "hästtjej". TS partner är ju av en sort där jag skulle säga att man måste vara väldigt självutplånande för att kunna leva med.
Sedan finns det ju de som är medryttare och är i stallet några dagar i månaden.
Både tiden och personligheten kan ju diffa rätt enormt.

Jag är "hästtjej" med egna hästar, och visst tar det mycket tid och pengar. Men när jag är stallfri så är jag som vilken normal person som helst, vill inte prata häst på min fritid, tycker om att klä upp mig, gå på fest, mysiga hemmakvällar, laga mat, "ta hand" om min partner. Jag tar också hand om huset och bilen- glöm det där med att vi bara städar hos hästen och resten är en soptipp. Har lika bra ordning överallt. 
Jag lägger mina pengar på hästarna istället för shopping och utlandsresor, ser heller inte så mycket tv. Tänk att någon annan utan hästintresset har något annat att lägga sin tid på så det kanske inte går jämnt ut men är inte långt ifrån.

Däremot måste min partner vara beredd på att uförutsedda händelser kan inträffa så att jag måste planera om - kanske måste middagen ställas in pga sjuk häst och jag kanske hellre åker och tränar med min häst istället för en dag på MoS, spontanresor kan också vara svårt. Men jag är också väldigt förstående om min partner har ett intresse som tar tid och jag förväntar mig inte uppassning dygnet runt. 

Du kommer alltid att land på andra plats ts. Skulle själv inte ge mig i lag med en hästtjej. Det är en lite speciell subkultur också. Bland de andra hästtjejerna så skulle hon aldrig kunna ligga på en korpennivå.

Jag är "hästtjej". Har alltid haft häst så vet knappt vem jag är utan;) Det är en livsstil som många är inne på. Jag har dock både partner och barn så det är ett bevis på att det går att kombinera familjeliv och hästar. Jag pratar heller inte häst i soffan på fredagskvällen. Händer det något så blir det såklart mer hästprat eftersom vad det är som har hänt måste lösas. 

Min förra tjej var en hästtjej och det tog alldeles för lång tid innan det gick upp för mig att jag alltid kom i andra hand. Bröt upp med henne trots hennes skrik och gråt men ångrade aldrig uppbrottet. I dag är jag i en relation där vi båda sätter varandra främst. Det känns mycket mer hållbart.

Det handlar ju inte om att inte sätta varandra främst men att äga ett djur eller ta hand om ett djur förutsätter ett visst ansvar. De måste tas om hand, oavsett om man är sjuk/har en dålig dag etc. 
Det är en livsstil, lite som att skaffa barn skillnaden är att hästen/hunden kan man sälja om man inser att livet inte går ihop. 
Att sitta ihop och kräva varandras uppmärksamhet 24/7 fungerar inte.
Jag har aldrig haft problem att anpassa sambolivet med en partner men han hade också egna intressen som tog tid från honom.
Visst finns det knäppgökar bland alla sorter men att dra alla hästintresserade över samma kam fungerar inte. Det är en folkrörelse på ett sätt och unik i att man kan satsa på sporten långt upp i åldern där talang och skicklighet inte är könsbaserad. Likväl som man kan vara skogsmulle på hobbynivå och finna lika mycket lycka.

Häst är livsstil.
Om partnern inte delar intresset är det bra om hen har en hobby som tar upp lika mycket tid så ingen har tråkigt och man kan ägna hästfri tid åt varandra.