40år och IVF

Efter två månader utan positivt på ägglossningstester så tycker Kliniken jag helt enkelt ska försöka igen nästa månad igen och köra på med att testa. frågade om det gick att göra något annat tex UL innan ÄL eller stimulera ägglossning men det går inte och är inget man gör tydligen. Så mer vänta och håller tummarna för naturlig ägglossning nästa månad. Rekommenderades god kost och lätt motion. Tack för tipset, som om jag inte försökt hålla det senaste 2 år sedan när jag började denna processen. 

Det har varit ett omtumlande dygn. Igår fick jag veta att jag förlorat jobbet. Verksamheten som funnits i över 100 år avvecklas. Trodde verkligen att jag var på en plats där jag satt tryggt. Tydligen inte.
Idag gjordes en återföring av min sista blastocyst.

Pratade med kliniken. Ultraljud inbokat efter midsommar. Nämnde min oro att veckoindikator-testet bara visar v1-2. De tyckte så klart jag skulle sluta testa och försöka ta det lugnt. krasst att jag inte kan påverka det oavsett. Antyddes dock mellan radera att om hcg värdet inte ökar är det ju inte bra men att det är ändå så pass tidigt att det betyder inte att det är kört, än. Kan erkänna att det inte var speciellt lugnande att det inte är kört, än. Vad ände med att allt mellan himmel och jord alltid är normalt och inget att oroa sig för som jag fått som svar på allting i två år... jag får se om jag klarar av att inte testa i ett par dagar eller om jag ska fortsätta testa dagligen. 

det är väl nästan 20% som faktiskt inte har alla de sedvanliga symptomerna. Sen tror jag som du säger att cyclogesten kan spöka lite. ev att du vant dig lite vid dem och därmed slår inte det igenom noterbart med symptom. Känner med dig. Mina avtagande symptom ger mig maxad ångest. 

Jag gjorde vul idag i vecka 7+5 och det visade inget levande foster. Min kropp har inte fattat det, men kommer få missfallsblödning i dagarna. 
Jag tror jag är mest chockad just nu. Det gick inte. Jag kommer inte få barn. 

Tack för ert stöd ❤️ började blöda rejält imorse. Så kroppen verkar sköta detta själv vilket känns bra ändå. Hade känts märkligt att behöva ta abortpiller. Antar att jag måste boka in ett besök på kvinnokliniken i alla fall för att vara säker. 
Jag vågade aldrig riktigt få upp hoppet på riktigt. Men när vi satt i väntrummet inför vul så hann jag tänka att det kanske är min tur ändå. 
Det var som att världen rasade när min läkare sa "tyvärr, det ser inte bra ut."
Jag vet inte hur vår fortsatta resa kommer se ut. Vi har inga försök kvar och är på ruta ett igen. Sommaren får gå nu och så får vi ta ett beslut efter det. 

Blev som misstänkt hemskickad med piller samt remiss till sjukhus pga sommarstängt på kliniken. Tog två piller enligt instruktion, mensvärk som satan men ingen blödning, eller ja microskopisk blödning, tog enligt instruktion 2 mer om blödning var ringa eller uteblev, mer mensvärk men ingen blödning. Kunde ta upp till 3-4 dagar stod det så väntade men ingen blödning kom.

Nu väntat dryga två veckor och tog gravtest i morse, inte gravid! Aldrig varit så glad för det resultatet. Så glad att slippa skrapa. Nu kan jag äntligen ta sommar och vila kropp och huvud. Redan juli så plötligt känns inte heller mitten av augusti så långt bort. Dags för mensen att komma igång. Kanske min kropp jag kommer behöva vänta på och inte sommarstängningen på kliniken trots allt.