Är det viktigt att vara en stark kvinna?

Ja.

Kvinnor har inte samma stöd som män, därav behöver hon vara lite starkare. 

Kvinnor förväntas -styra upp- sina män, ta hand om barn och äldre, engagera sig i skola och föreningsliv, i större grad än män jobba gratis för att få maskineriet att funka. Hon är ekrarna i hjulet och när hon faller så stannar allt.

Min pappa sa nyligen om sin systerson som bara lallar på i livet utan att ta sig någon vart; han behöver en kvinna som styr upp honom. Det är det som behövs för att han ska kunna ta tag i sitt liv. Jag blev arg och poängterade att ingen man någonsin har styrt upp och kratta vägen för vare sig mig eller mina vänner. Men det var tydligen skillnad enligt min far- män behöver inte vara lika starka som kvinnor.

Nej absolut inte, bara att det är skönt att våga lita på någon och våga visa både sina styrkor och svagheter. 
Klänging är det sista jag skulle beskriva mig som, klarar mig själv gott och väl. Men att vid behov kunna få tröst och stöd av någon är fantastiskt. 
Och jag kallade mig inte för en flicka, jag är alla gånger en vuxen kvinna. 

Din definition av stark kvinna, tack.

Precis, det kan varierar något enormt hur man definierar en stark kvinna.

Vissa anser sig starka när dom är gapiga, obstinata, dryga och bara ser till sina egna behov. En bitch med andra ord.

Andra definierar det som en person som respekterar och blir respekterad. Som inte söker bekräftelse i allt. Som är lugn, omhändertagande, feminin mm

Sen finns allt där emellan!

Min erfarenhet är att kvinnor som definierar sig som starka egentligen är väldigt svaga.

Som du skriver. En stark person oavsett kön är trygg, tålmodig och behöver inte bekräftelse från andra. 

Som Hjo skriver ovan så är det oftast en förväxling mellan ego och styrka. 

Beror helt på vad du menar med stark, vad du lägger i det ordet?

Att vara stark för mig är att jag vet att jag kan klara mig själv om det är det jag skulle vilja och att jag står upp för mig själv och mina principer.

Det får mig att tänka på när jag var barn och killarna i klassen släpade in en tjej i taget för att tafsa. De var 3-4-5 stycken och släpade in en tjej på toaletten, låste dörren och tafsade tills klockan ringde.
Tjejerna fnissade åt "uppmärksamheten" vi gick i 6:an!
Dessa killar försökte släpa in mig en gång. Jag slogs, klöstes och sparkade för ingen jäkel rör mig när jag inte vill bli rörd. Mig rörde de inte igen.

Jag har gått genom livet, stolt och rak i ryggen. Aldrig att jag har tittat ner i marken och krupit ihop. 

Jag har stått envist kvar när något har hänt och hjälpt andra i nöd. 

Det är för mig att vara stark på ett sätt som jag vill vara. 
Samtidigt stöttar jag och maken varandra och jag har inga problem att gråta ut i hans famn för vi är ett team

Jag håller med dig om att det är en del att vara stark att kunna säga nej och stå upp för själv.

Det är dock  även att faktiskt respektera andra människor.  Att hålla på och bli upprörd för att någon inte tycker som en själv är ett tydligt tecken på svaghet.

Så det där med att "stå upp för sina principer" kan vara såväl svaghet som styrka beroende på vilket sätt det görs.

Även att "stå upp för sig själv" kan vara ett tecken på svaghet. Som i fallet med att stå upp för sina principer handlar det om hur det görs.

Lättkränkta människor använder ibland att "de måste stå upp för sig själva" men något mer svagt än lättkränkta människor får man sannerligen leta efter.