Jag är 28 år och har gjort min andra ivf och är livrädd att få missfall. Det här är mitt sista ägg från frysen dessutom.
Finns det någon annan i min ålder som också fått diagnosen oförklarlig barnlöshet och som gjort ivf? Och som vill peppa och följas åt?
Har ni berättat om er ivf resa för familj och kompisar? Vi har valt att inte göra det så därför känns det ensamt ibland när den enda jag kan prata med är min sambo.
Hej. Jag har gjort ivf ressn. Började för 6 år sen. Gjorde äggplock, första försöket gravid, ultraljud v 8 men de hade inte hänt något mer. Sen andra försöket kom sonen som är 6 år nästa år. Vi har 5 embryo I frysen och satte in ett för snart 2 veckor sen. Sks testa på torsdag, men tjuvtestat och fått minus. Hoppas såklart på ett mirakel embryo och att de kan bli ett + på torsdag.
Hej. Jag har gjort ivf ressn. Började för 6 år sen. Gjorde äggplock, första försöket gravid, ultraljud v 8 men de hade inte hänt något mer. Sen andra försöket kom sonen som är 6 år nästa år. Vi har 5 embryo I frysen och satte in ett för snart 2 veckor sen. Sks testa på torsdag, men tjuvtestat och fått minus. Hoppas såklart på ett mirakel embryo och att de kan bli ett + på torsdag.
Hejsan
Jag är 28 år och jag och min sambo har försökt att bli gravida igen sedan 5 år tillbaka då jag blev spontant gravid två gånger som båda slutade i tidiga missfall. Vår ivf resa startade för ett år sedan efter att ha blivit oförklarligt barnlösa. Första försöket återfördes ett 2 dagars odlat embryo som misslyckades. Fick även ett 5 dagars till frysen men blev inget plus med den heller. Andra försöket återfördes ett 5 dagars som återigen misslyckades men denna gång fick vi två fina till frysen. Nu efter sommaren gjorde vi återföring av det ena frysta och fick ett plus!!! Plussade på rd 8.
Idag (v 7+5) var vi på första tidiga ultraljudet och fick se hjärtslag. En otrolig känsla! Nu måste det bara hålla hela vägen till mål!
Vi har berättat om ivf resan för närmsta familjen och för närmsta vännerna men har senaste gången varit försiktiga med att nämna när vi gjorde återföringen för att slippa pressen från andra som såklart också undrar hur det gått osv.
Jag håller tummarna för att vi alla som kämpar tillslut kommer få våra efterlängtade bebisar, det finns hopp, även om man inte kan tro det misslyckande efter misslyckande.