Anonym (Reality check)

Fri 25 Oct 2024 15:00

163 svar

Jag vill ha barn men han vill vänta

Internetpirat skrev 2024-10-25 14:55:53 följande:

I mitt fall vet killen att det inte är någon säker metod, det är ju säkrare än att komma i såklart men han vet om statistiken. Frågade honom av nyfikenhet varför han använder metoden och han sa nåt i stil med att det inte är en katastrof om det skulle råka hända. Däremot är han tydlig med att han VERKLIGEN inte är redo att aktivt försöka nu. Så känns som att han hellre spelar rysk roulette med ödet. Inte mig emot då jag gärna blir gravid men konstigt resonemang kan jag tycka.

Det lär inte bli något försök i november pga att killen känner press på att vilja det NU. Det smartaste är att backa lite och låta honom känna sig fri.

Din kille ja, men inte allas. Det är skrämmande många killar (och tjejer!) som tror att det är en ok metod. Ändå blir statistiskt sett 25 % gravida inom ett år. Kan vara värt att dubbelkolla med den man är med hur den tänker.

Anonym (Reality check)

Fri 25 Oct 2024 15:23

#103

Internetpirat skrev 2024-10-25 15:17:22 följande:

25% blir gravida men hur vet man hur många av dem som var eller inte var ok med en graviditet?

Det var förresten 22 % och inte 25 %, men eftersom siffrorna bygger på att man använder det som preventivmetod så lär grundtanken vara att inte bli gravid.

amelia.expressen.se/halsa/hur-sakert-ar-avbrutet-samlag-kvinnolakaren-svarar/

I genomsnitt så blir 22 procent av de par som har avbrutet samlag gravida under första året.*

* Detta enligt Pearl index från Läkemedelsverket, där du hittar statistik för olika preventivmedel.

Anonym (Reality check)

Fri 25 Oct 2024 15:26

#104

Internetpirat skrev 2024-10-25 15:16:09 följande:

Njae. Med mina ex ville jag inte ha barn och var livrädd för att det skulle hända. Inte för att jag var emot barn i sig! Var rädd för att binda mig till någon annan på det viset. Min nuvarande fick mig att vilja ha barn. Han är den största kärleken jag träffat och risken att nästa relation inte känns lika djup, att jag får "nöja mig" för att få chansen att fortplanta mig är enorm. Tyvärr.

Vadå njae? Då förstår du väl precis hur ts tänker, att den killen hon är med är den enda hon ser sig vilja ha barn med.

Anonym (Reality check)

Fri 25 Oct 2024 17:46

#108

Katt3rna skrev 2024-10-25 16:17:56 följande:

Även om jag visserligen tänkt på barn i perioder tidigare, förstår jag dig helt. Har svårt att se att jag skulle kunna hitta en person som är så bra match som nuvarande, det är verkligen näst intill perfekt på alla andra plan. Jag vill inte heller kompromissa med det och nöja mig. Vill heller inte ha barn själv för det är ju hans gener jag vill ha och hans stöd och kärlek genom livet.

Nästintill perfekt. Förutom den liiiiilla detaljen att han inte är säker på om han vill och verkar känna sig trängd och hellre gör slut i november än att ge dig falska förhoppningar (dvs han är inte säker även om han säger det för annars skulle han inte säga så).

Du får nog ställa in dig på att riskera att bli barnlös om den här mannen är viktigare än att ha egna barn.

Anonym (Reality check)

Sat 26 Oct 2024 11:41

#112

Katt3rna skrev 2024-10-25 22:59:29 följande:

Har också svårt att förstå varför han lagt massa tid, energi och pengar på detta om det inte finns en gnutta hopp.

Räcker en gnutta för dig...?

Anonym (Reality check)

Sat 26 Oct 2024 11:50

#113

Om du väntar ett år och det inte blir något så ja, då har du slösat ett år. Det går inte att komma ifrån. Du säger "bara", men det är ett år som du hade kunnat spendera på att sörja nuvarande relation och bli redo att gå vidare. Då är du 31 och har gott om tid att hitta någon och skaffa barn i en vettig ålder. Och ja, ett år hit eller dit kanske inte spelar så stor roll för fertiliteten, men det är fortfarande slösad tid. Och ska man tänka på ett annat sätt så är det ett helt år av ditt liv kortare med dina (förhoppningsvis) framtida barn.

Jag skulle säga att ett år är alldeles för lång tid att vänta. Jag skulle ta upp frågan om tre månader och om det är samma svar som idag så skulle jag inse att nä, det verkar inte hända något och lär inte hända något heller. Om man aktivt arbetar med att komma över hjärnspöken mm så bör man ha kommit längre än så, men det kommer inte räcka för hans del att bara träffa terapeut en gång i månaden, det borde vara en gång i veckan helst eller varannan vecka. Vet inte vad han är rädd för men om han på så här lång tid inte kommit längre så nä, jag är fortfarande otroligt skeptisk tyvärr.

Anonym (Reality check)

Sun 27 Oct 2024 11:54

#117

Katt3rna skrev 2024-10-27 11:47:41 följande:

Länk till statistiken? Är genuint intresserad.

Någon kärnfamilj är inget jag strävar efter. Jag tror på att familjer kan se ut på många olika sätt och vara trygga och fulla av kärlek trots att de inte har en konstellation av mamma, pappa, två barn. Vi lever icke-normativt på andra sätt som jag inte orkar gå in på nu och jag har inget behov av att uppnå det "normala" bara för att det förväntas.

I vår relation finns inga större problem förutom barnfrågan.

Personen menar så klart med allting sammantaget. Det finns ingen statistik för just er unika relation, men det finns massor av problem som du redan fått klart för dig genom trådens gång och mtp på att en stor andel går isär oavsett orsak så ökar naturligtvis risken ännu mer. Mtp era problem så känns risken stor. Men du verkar ok med att ni går isär sedan, med allt det innebär om ni har ett gemensamt barn..? Låter ju väldigt "sunt" och ansvarstagande i en föräldraroll.... Eller inte.

www.su.se/nyheter/hur-m%C3%A5r-barn-till-separerade-1.650338

Enligt siffror från SCB är idag nästan vart fjärde barn i Sverige med om att deras föräldrar separerar eller skiljer sig.

Anonym (Reality check)

Sun 27 Oct 2024 12:47

#124

Katt3rna skrev 2024-10-27 11:59:50 följande:

Nej, jag är inte okej med att vi går isär. Varför skulle jag då ens vilja ge det en chans nu? Vadå våra problem? Enda problemet är ju barnfrågan?

Jag säger bara att jag inte har ett behov av kärnfamilj. Vi kommer inte vara en kärnfamilj om vi får barn nu. Vi kommer inte vara mamma pappa barn då han redan har barn sen innan.

Barnfrågan är en sak men du glömmer tydligen att han har barn sedan tidigare. Hela dynamiken i familjen påverkas. Dessutom glömmer du också att räkna med att hans motvilja (som du ibland ser och ibland inte, beroende på vilket inlägg man läser) kommer att öka risken ytterligare när småbarnslivets alla problem frestar på. "Bara" barnfrågan...? Nej, ni har en del att tänka på.

Anonym (Reality check)

Sun 27 Oct 2024 12:53

#125

Katt3rna skrev 2024-10-27 12:03:19 följande:

Varför skickar du en länk till en studie vars resultat visar att barn till separerade mår bra? Det styrker inte ditt påstående att risken att separera är högre i bonusfamiljer.

Du frågade om statistik, du fick statistik. Med citat dessutom. Varsågod?

Anonym (Reality check)

Sun 27 Oct 2024 12:54

#126

Katt3rna skrev 2024-10-27 12:19:41 följande:

Skulle vilja påstå, utan att ha några vetenskapliga belägg, att risken för separation är större om man väljer en partner mest utifrån att båda vill ha barn. Än att man väljer partner för att man har massa andra saker gemensamt och har valt varandra enbart pga att man genuint tycker om varandra. Vad händer när barnen växer upp och man är kvar med en partner man valde för avla barn med?

Skulle vilja påstå, med belägg från hur verkligheten brukar se ut, att risken är större när den ena parten egentligen inte är med på tåget, känner sig pressad och OM han säger ja så är det för att kvinnan har tjatat till sig det svaret.... Apropå att ni "bara" har problem med barnfrågan....

Anonym (Reality check)

Sun 27 Oct 2024 13:33

#128

Katt3rna skrev 2024-10-27 13:17:00 följande:

Jag kanske missuppfattade dig. Tänkte att du menade att det finns statistik som visar att risken för separation ökar i bonusfamiljer.

Jag har ingen energi att föra ytterligare diskussion. Jag tackar för dina åsikter i frågan.

Mm förstår att det är utmattande att bli konfronterad med verkligheten. Lycka till. Dröj inte för länge bara med att skjuta upp resten av ditt liv.

Anonym (Reality check)

Sun 27 Oct 2024 18:57

#136

Internetpirat skrev 2024-10-27 18:42:19 följande:

Onyanserat tänk. Finns mänger av par där ena parten mognat för ett livsavgörande beslut före den andra för att sedan landa i att vilja samma sak när en tid gått.

Kanske inte världens bästa inställning att chansa på en sådan sak när det är barn i bilden....

Anonym (Reality check)

Sun 27 Oct 2024 23:43

#141

Internetpirat skrev 2024-10-27 19:35:00 följande:

Hur är barnen ett hinder? Är det hemskt att ha ett halvsyskon? Barnen kommer klara sig så länge han är en ansvarsfull pappa.

Vem har sagt att de andra barnen är ett hinder??? Men HUR tänker man när man skaffar barn med en person och chansar på att denne landar i beslutet så småningom...? Oansvarigt till tusen!

Jag vill ha barn men han vill vänta

INNEHÅLL