Hej!Behöver lite råd.Exet har en bil som står på honom. Denna fick vi ut när vi löste in annan en bil för ca 1 1/2 år sen. Han betalar skatt och dylikt på den. Jag står kvar med billånet från den gamla bilen som vi löste in.Nu till problemet. Exet "trilskas" med att det enbart är hans bil. Jag använder bilen enbart vid speciella tillfällen, ex möten eller när barnen ska på läkarbesök o.s.v. För övrigt åker jag buss och tåg till och från jobbet.På fredag behöver jag bilen för att jag ska på ett möte på eftermiddagen och jag då missar den sista bussen hem pga detta. Jag har då sagt till exet i god tid innan att jag behöver bilen för detta. Nu, idag, kommer exet med att han behöver bilen på förmiddagen för att han ska skjutsa sin nya partner hem (efter att hon har sovit över) samt för att handla på förmiddagen. Vilket I sin tur ställer till det för mig då jag inte kan "ta emot" bilen när han är färdig då jag i mitt arbete är lite överallt och jobbar. Kan inte fixa med parkeringslapp eller biljett. Enligt exet kan han fixa med detta. Bara att han är opålitlig med att hålla tider m.m.Detta bekymmer är inget nytt under solen så att säga. Alltid att jag får kompromissa/som oftast får ställa mina förehavanden åt sidan för att exet "bara ska" alternativt är sämst på att planera. Jag får ibland tjata / böna och be för lite för att jag ska kunna ha bilen (om han inte jobbar).Idag röt jag ifrån på skarpen och sa att jag behöver bilen på fredag punkt. Att hans nya partner varken har körkort eller bil ska inte jag behöva straffas för och att deras förhållande inte ska gå på min eller barnens bekostnad. Samt att de får lösa på det annat sätt. Vet att hans partner har fått skjuts / hjälp av andra innan i andra sammanhang (innan de ens blev tillsammans). Trött på att behöva "tjafsa" om en sådan sak jämt. Speciellt när jag ställer upp honom så mycket för övrigt med både barnen och annat. Exet har haft barnen på dagis och fritids bara för att de ska kunna träffas alternativt hjälpa henne att åka och handla exempelvis vilket för mig inte känns okej / rimligt.Ska även tilläggas att exet under vårt förhållande/ äktenskap utsatte mig för bland annat psykisk och ekonomisk misshandel varav att jag börjat sätta ner foten mer och mer då han fortfarande kan hålla på med detta.Hur hade ni agerat? Både gällande bilen i sig och han sätt att resonera / agera? Någon som varit med om något liknande?Tack på förhand!
