Jag tror att det är av samma skäl som gör att färre barn med npf klarar skolan. Mindre katederundervisning, större krav på social mognad och organisationsförmåga. Grupparbeten, diskussioner och större krav på analysförmåga. Pojkar mognar generellt senare än flickor och klarar inte de kraven lika bra. Och när de är ikapp mognadsmässigt ligger de redan efter och det är svårt att komma ifatt.
I mitt tycke borde låg- och mellanstadiet fokusera mest på läs/skriv och att på ett jämförelsevis oreflekterat sätt mata barnen med fakta. Hjärnan i den åldern är fantastisk på att nöta in torra fakta utan sammanhang. Sen minskar man den, men man får istället bättre analysförmåga. Då, mot slutet av högstadiet och i gymnasiet, kan man öka mängden analytiska och mer organisatoriskt krävande moment. Då är pojkarna lite mer ikapp och har en chans. Vissa barn med npf kommer aldrig att klara de delarna så bra, men då har de i vart fall fått en bra start i skolans första stadier istället för det kaos de idag kastas in i.