Varför är alla så värdelösa på att ställa frågor?

Tack för detta inlägg. Åtminstone en vettig person. Detta är så otroligt vanligt att jag tappat sugen på andra, det finns ett fåtal som ställer frågor och verkar intresserade. Men dom flesta gör det inte. Ändå är det människor som vill umgås med folk så det handlar inte om att dom inte vill ses och umgås. 

jag klippte nyligen banker till en tjej som aldrig ställde frågor, aldrig följdfrågor-ingenting. 

det var en ren plåga att umgås med henne för man kände som en reporter. Hon bjöd inte in till några samtalsämnen ingenting, så varför ville hon jämt ses? Helt otroligt tråkiga. 

Men frågan är om du själv är det? Du kanske är en sån som sitter tyst så folk måste ställa frågor. 

Jag och maken känner precis samma sak, diskuterade detta i dag. Och folk har alltid velat träffat oss så det handlar inte om att folk är ointresserade. Snarare tvärtom. 

det är kollegor, folk man träffar ute i olika sammanhang, kompisar, deras vänner och bekanta. Men det är intressant att du inte känner igen detta. 

kompisen jag bröt med skulle säga precis samma sak, att hon inte känner igen detta och folk frågar, för hon tar aldrig initiativ till några samtal eller ställer följdfrågor. Folk vill bryta tystnaden. 

Och folk är ofta väldigt duktiga på att snacka-om sig själva och sitt. 

Jag håller med TS. Jag har alltid varit en god lyssnare och gärna ställt frågor (och även berättat saker själv). Men sen stöter man på vissa människor som BARA pratar om sig själva. Som kommenterar t.ex. nyheten att jag ska resa till Centralamerika: 'Vad orättvist, där har ju aldrig JAG varit!' Eh. . . De människorna har jag sakta fasat ut ur mitt liv. Jag mår för dåligt av dem och det känns helt enkelt meningslöst när det inte finns nåt utbyte av tankar.

Men sen känner jag många som faktiskt ställer frågor och följdfrågor och bygger vidare på det jag berättar, så att det uppstår ett samförstånd och en gemensam upplevelse där vi båda lär oss av varandra. Sånt är galet fint.

Exakt. Diskussionen spinner aldrig vidare när det inte kommer några följdfrågor. Eller bara egna tankar om nåt t.ex.  "åh vad spännande att resa dit det skulle jag också vilja, jag har aldrig vart utanför Europa då jag inte törs flyga så länge, men berätta mer!" Det ena leder till det andra samtalsämnet. Ibland har man så mkt att prata om och allt flyter på, det är underbart! Har också några såna i min närhet men övriga har rykt. 

jag vet att många med autism har svårt med just detta och pratar om sånt dom själva har kunskap och intresse av, min egen son har autism t.ex.  vi pratade faktiskt också om just detta häromdagen. Så därför blev jag så glad av att se denna tråd. Men han sa att han även kunde spela intresserad och han förstår ju att folk kommer tröttna på honom om han visar noll intresse. 

men sen är han intresserad av andra med. 

jag tänker att man inte kan vara så intresserad av att veta mer om andra om man aldrig frågar nåt? 

Jag tänker att det finns frågor att ställa och så finns det rätt frågor att ställa. Om någon frågar mig något så svarar jag såklart, men jag kanske inte frågar dem och det gör jag inte för att jag inte är intresserad. Dubbel negation där, men ja, det får bli så.

Jag håller med. De allra flesta är dåliga på att ställa följdfrågor och visa intresse och nyfikenhet. Jag är däremot väldigt bra på det, och även om jag gärna pratar om mig själv om någon är intresserad har jag inget behov av att babbla om mitt eget liv eller mina intresseområden för sakens skull. Följden av detta är att i de allra flesta fall vet jag betydligt mer om andra och deras liv än vad de vet om mig.

Jag misstänker att det är en del av det här vi ser att många unga har suttit online istället för att prata irl. Det ger inte samma sociala verktyg, även om man sitter och chattar och stället frågor. Man lär sig inte heller ironi eller att läsa av kroppsspråk på samma sätt.

Sedan lever vi i en anda av egoism också där många inte bryr sig om andra. Det verkar vara något som bara finns där, inlärt att man ska tänka på sig själv och så.