-
Har flera gånger läst om, framförallt män, som tjatar, hotar, ljuger, tvingar med psykiska medel till sig sex från partern trots att denna kanske inte egentligen vill. Denna typ av beteende har jag alltid sett ner på, men har under senare tid börjat fundera på hur saker egentligen ser ut för folk där ute.Lite bakgrund så har jag en sambo och vi har varit tillsammans i 6 år och har en son på 3 (snart 4 år). Vår relation är i övrigt bra och min sambo värderar verkligen allt vad gäller massager, mys i vardagen osv, men när det kommer till sex är det total stopp.När vi dejtade innan barn var det huuur mycket sex som helst, det var nästan för mycket för mig ibland och kunde känna mig helt tömd och död. Nu håller jag på att bli galen av att vi har sex kanske en gång i kvartalet. Mitt sexdriv räcker och blir över för 4-6 gånger per vecka och ger henne space och hela den biten, men så här har det varit sen vi fick vår son.Har därför fångat mig själv med att vara lite passivt aggressiv ibland gällande just kommentar kring sex osv och det är absolut inget jag vill vara...Sen när vi väl har sex, då jävlar är det nice och hon blir också förändrad till det bättre i sitt egna humör och relationen, för att därefter avta och sen är det tråkigt igen.Allt detta jävla mys gör även mig super kåt. Hon kanske sitter i trosor och t shirt utan bh och vi masserar varandra lite eller något men sen inget mer. Blue balls är bara förnamnet för hur det brukar kännas.Och nej, hon tar inte allt ansvar hemma, för barnen eller för nåt egentligen. Hon löser lite mer åt sonen, typ det vardagliga med tvätt och packa med saker till förskolan osv. Men jag hämtar och lämnar, lagar all mat och sköter det mesta av städning samt disk. Jobbar även med svårare saker och sitter inte alltför sällan på kvällar och jobbar ikapp. Har inte gått och blivit tjock utan är om något en aning mer vältränad än när vi träffades men ja, det enda som egentligen ändrades var att vi fick barn.Sen älskar jag vår son mer än någon annat, men att på grund av denna brist av sex (som gör mig nästintill deprimerad och mindre "jag" på alla håll i mitt liv håller på att ta kol på mig...Från hennes sida är det inte en prio och är det inte det så blir hon inte in the mood. Är det inte för det så är hon inte nyduschad eller trött eller någon annan anledning som gör att det ändå inte blir av och jag håller på att tappa det. Har väntat, försökt avlasta ännu mer och pressat mig själv, varit närgången och myst och liknande trots att det inte är det jag helst gör samt romantisk på annat håll men inget verkar funka.Därav, känns detta som en omvänd psykisk misshandel jämfört med det man brukar prata om, eller tycker ni att jag är ute och cyklar med denna tanke? -
Svar på tråden Sex som psykisk misshandel, går det år båda hållen?
-
Ja men det är just det...Anonym (x) skrev 2024-12-15 14:35:41 följande:Det kan inte vara psykisk misshandel att inte ha lust. Nu ligger ni så pass sällan att ni borde nysta mer hur ni ska göra= om hon vill. Vilken typ av lust hon har etc.
Hon har det "i sig" om hon bara vill för är inte så svårt för henne att komma igång när vi väl börjar. Men har hon inte det där super kraftiga suget som hon hade tidigare så bryr hon sig inte riktigt om det.
Så att bara inte ha lust är sin sak, men att inte bry sig om att göra saker så att hon får det är det som känns som det, ja. -
Anonym (Kim) skrev 2024-12-15 14:38:44 följande:Du är ute och cyklar när du talar om omvänd psykisk misshandel. Men fattar hur du menar. Först måste jag säga att du skriver väldigt fint och bra. Har ni satt er i lugn och ro och pratat om det. Alltså berätta vad du känner och önskar. Lyssna noga på varandra och ge feedback. Inget anklagande och pajkastning. Måste alltid utgå från den egna känslan. Skulle de samtalen haverera så sök hjälp utifrån. Någon som kan guida och leda er framåt. Så klart vet du ju att sexlusten gör upp och ner i relationen. Jag tror att ni löser det.
Ja och det är väldigt svårt att få med tillräckligt i enbart ett inlägg här, men känner att jag behöver någon typ av utlopp för dessa känslor för det gör mig rakt av omotiverad till livet. Har världens snyggaste tjej (i mina ögon men även objektiv snygg) som sambo, världens personlighet och vi har ett så nice liv i övrigt, men denna sexlösa punkten gör mig galen.
När vi pratat om det så mynnar det ofta ut i "ja men det är klart vi kan ha sex mer, det är nice och tycker också det är viktigt, det är bara... (sätt in valfri ursäkt om stress eller annat)"
Då har mina förslag varit att låt mig ta mig ann ännu mer då?
Men när jag gjort det, har det inte lett till något annat än att jag tar ut mig ännu mer och hon, ja, hon gör också sitt men inte mer sett för det.
Något vi också kommit fram till är att vi ska försöka hålla det till en gång per vecka, vilket hände i form av att vi hade sex en helg. Sen nästa helg och veckan efter det var det "inte denna veckan" och sen var vi tillbaka. Det är mer av en dålig vana som är svår att bryta och där det inte påverkar henne i närheten av det det påverkar mig.
Men att fortsätta ta upp det, om och om igen, gör ingen nytta då det blir att jag, trots att det är konstruktiva samtal, upplever det som att jag tjatar. Det gör att jag känner mig omanlig och känns som att det kanske påverkar henne likadant. Men kan samtidigt inte bara gå och ta henne såsom det var förr, för istället för att bli galen tillbaka och vara helt inne i det blir det snarare bara "haha vad gör du, sluta inte nu"
Skitsamma då...
Det leder dock till att jag känner saker som:
"Du kan glömma den där maträtten du gillar, jobbig att laga"
"Massage? Nja, orkar inte"
"Sticka och shoppa? nej, fiskar hellre"
"Ah du är trött efter natten med sonen, jag förstår, men du klarar det, syns sen!"
MEN vill verkligen inte ha det så och undviker det, även om de tankarna och svaren dyker upp nästan dagligen. Hon ser dock de andra som en annan sak och de är dem, men i slutändan är det en sak som jag kan styra vad jag vill göra med och gör mitt bästa för att båda ska ha det bra och när det inte möts så sänks min motivation något enormt för att ens bry mig. -
Anonym (K) skrev 2024-12-15 19:45:24 följande:Så hon får inte gå omkring hur hon vill i sitt eget hem...? Ska hon gå i burka eller hur mycket måste hon täcka sig för att det inte ska vara elakt mot ts?Det är klart hon får men kom igen. Vad jag har sagt och så som det är, är att en del av lösningen på allt det här har varit att vi kanske bara behöver vara mer intima i vardagen utan kravet på att allt ska leda till sex. Utöver det uppskattar hon väldigt mycket den närhet det för med sig i att bara mysa, klia varandras rygg och liknande aktiviteter.
Och nej, jag är inte någon incel som folk verkar ha börjat förvrida det till här i tråden utan är snarare tvärtom och har varit raka motsatsen till det hela mitt liv. Dock i situationen vi står i nu så har vi det som jag skrev nästintill perfekt utöver den här biten med just sex vilket för mig är ett stort problem och för henne inte är ett stort problem.
Problemet förstärks när hon kanske ligger på mig, sexig som fan, i tshirt utan bh och trosor och luktar gott vilket även är något som tidigare i vårt förhållande hade varit en i princip inbjudan till "låt oss ta det hela vägen" medan det nu är "låt oss bara mysa och ta det lugnt".
Även det hade inte behövt vara ett problem, om det ledde till sex oftare, men såsom det ser ut nu så gör det sällan det vilket gör mig kåt (men det kanske jag inte får bli på min partner i dessa fall enligt folk här i tråden hahaha...) och sen leder det inte till något mer.
Därav är liknelsen som någon gjorde med mat i min värld inte helt off. För låt oss säga att jag skulle laga hennes favoriträtt och duka fram och göra det hur fint som helst, men enbart laga till mig och enbart duka till mig och därefter sätta mig ner och äta och säga till henne "orkade bara laga en portion och duka fram till en person", hade det varit okej enligt er?
Kan svara med ett rättså säkert "skulle inte tro det va?" men vad är det som gör att just sex är en så kraftig vattendelare i att det är klart att hon inte ska behöva göra något åt det om hon inte vill, medan andra aspekter av ett förhållande är mer självklart?
Och bara för att förtydliga så att det inte uppstår mer missförstånd så innebär inte "att hon inte vill" att vi hämtar glidmedel, kör på ändå och att jag skyndar mig så att jag i alla fall får mitt. Utan snarare att vi försöker lösa detta på sätt som faktiskt är troliga att funka för att få till en förändring vilket gör att hon i slutet hittar tillbaka till att sex ofta faktiskt är rättså nice igen.
Men hej, det är kanske det som gör mig till en incel våldäktsman som bara tänker på mig själv och ser kvinnor, inklusive min egen, bara som ett objekt som ska behaga mig och går hon inte med burka kan jag inte hålla mig.
Kom igen... hahaha... -
Har dock sagt precis motsatsen till det?Jemp skrev 2024-12-16 10:28:18 följande:Ja du är ute och cyklar. Hon har ingen skyldighet att ställa upp på sex.
Sen kan jag förstå att du tycker situationen är ett problem, men det löser sig ju inte med att hon har sex mot sin vilja eller för att ställa upp. Det är dessutom en rätt osmaklig inställning.
Vill inte att hon ställer upp har sex för någon annan anledning än att hon vill. Men nu när det är så att hon inte vill så vill jag att hon hjälper mig att fixa det i princip för jag kan inte göra något åt det på egen hand och att prata om det blir till slut till tjat vilket leder till att vi inte heller pratar om det och vilken förändring ska då ske?
Ska vi bara leva med mindre och mindre sex?
Vem får ens ut något från det?
För som jag skrev gillar hon sexet när det sker och det är mer värme mellan oss när vi väl haft sex, och sen bara dör det ut. Så handlar inte om att jag vill att hon bara ska ställa upp så att jag kan få mitt, vill ha ett hälsosamt, aktivt sexliv igen. That´s it och känns inte som något orimligt att sträva efter. -
Klart att jag pallar det och tycker också att det är mysigt, men inte enbart den typen av närhet utan att det leder till något mer, då byggs det över tid upp en viss frustration, ja.Anonym (K) skrev 2024-12-16 10:18:39 följande:Ja, men du pallar ju inte närhet i vardagen utan att bli sexuellt frustrerad tydligen, iaf av det du beskrivit.
Skillnaden mot att laga mat åt bara sig själv är att hon inte verkar vara en cock teaser. Stor skillnad.
Och burkakommentaren var INTE till dig, om du är läskunnig.
Av den simpla anledningen att jag älskar henne, blir upphetsad av henne och vill ha den, fullt naturliga, delen av förhållandet med. -
Tack för ett bra svar!New Dawn skrev 2024-12-16 10:34:01 följande:Som jag ser det här brister det väldigt mycket i förståelse för varandra.
När det gäller henne visar hon inte att hon förstår att sex är viktigt. Varför kan man undra. Det är en fråga som behöver svar.
När det gäller dig reagerar jag på att du förutsätter att hon egentligen kan bara hon vill. Du tar du aldrig hennes svar på allvar. Allt ser du som "ursäkter", och du bryr dig egentligen inte om vad hon säger, då du klumpar i hop allt som diverse undanflykter, vilket låter väldigt olustigt. Jag undrar vilken ursäkt som egentligen är giltig för dig? Bara det att du kallar det misshandel bygger på att hon kan om hon vill, men struntar i det av, typ, elakhet. Med den inställningen kommer ni aldrig mötas.
Jag tror att ni måste mötas, dvs se varandra på riktigt. Att ni båda visar en vilja att förstå varandra.
Hur man kommer dit är genom att ställa följdfrågor till varandra. och tex fråga "hur vill du att vi ska göra", men då måste man ju vilja förstå den andre. Man kan också bli bättre att förklara hur man känner. Tex kunde du säga att du känner att du inte duger när ni så sällan har sex. Att du inte känner dig älskad och sedd.
En fråga som är väldigt central utifrån din beskrivning är varför din sambo inte vill "prova"? Du är övertygad om att hon går igång, bara ni provar (börjar) men det kanske inte är så. Hon kanske är väldigt obekväm med att bryta, i fall hon inte kommer i gång, och hon kanske tycker det är jobbigt att ha sex utan att vara riktigt kåt.
Du har beskrivit att du blir passivt aggressiv när du blir avvisad. Hon kanske upplever det så jobbigt att avvisa dig efter att ni "provat", så att hon väljer att inte ens prova. Det kanske blir en stress för henne, en stress som du inte tycker är annat än en ogiltig anledning.
En fråga som också är värt att fundera över är om ni kan ge varandra njutning bara. I erat fall kanske främst att hon suger av /runkar dig om inte hon blir kåt.
Och ja, det kanske blir lite missvisande i enbart ett inlägg eller så på den fronten, men vad jag menar med det är att hon verkligen brukar komma igång när vi ska ha sex.
De tillfällen då det inte blir så är för att hon tänker på en massa annat eller gör en massa annat som inte behöver göras just då, kan vara allt från disk till annat. Anledningen till att det stör mig är för att om det gäller något annat såsom scrolla på sociala medier, nätshoppa, kolla på tv och annat, då är det ingen prio. Men tar jag intiativ till sex, då kan det helt plötsligt vara prio.
De gånger jag valt att "nu jävlar ska jag göra extra så får vi se utfallet" så har jag tagit all disk, löst allt med vårt barn, varit intim och hon har inte behövt göra något, men då är hon ändå trött eller bara vill ta det lugnt, så det är ingen lösning och kommer inte vara henne till lags till den graden, var mest kul att prova.
Någon enstaka gång har hon säkert varit lite av det och vi har ändå haft sex, men det lär vara extrema undantag. Anledningen till det är för att om jag märker att hon inte riktigt är där, då backar jag. Hade jag pushat för det hade vi säkert haft mer sex med, men mer forcerat sådant och inte för att båda verkligen vill (vilket är dit jag vill komma och därmed pushar jag inte för det om jag märker att jag inte får gensvar).
Avsugningar och avrunkningar har hänt, men hon är inte taggad på det som enskild handling och inte jag med om jag ska vara helt ärlig. Klart är det trevligt och kan uppskatta det, om det är så att vi har ett aktivit sexliv. T.ex. om vi igår hade haft sex, idag tar hon bara tag om min kuk och gör något sådant, och imorgon har vi sex.
Men att enbart få en avsugning/avrunkning känns mer som en tjänst eller en aktivitet för att "så, nu har du fått lite utlopp" och det känns ingen vidare och inget som direkt händer heller. Hade nog känt att det blev lite för mycket för husfriden då och det är inget jag vill ska ske egentligen. -
Vet inte vad du har för erfarenheter men den kemi vi har haft rent sexuellt har varit unmatched jämfört med hur det varit med de andra jag haft sex med under mitt liv. Visst är sex "alltid" trevligt, men med min partner var det verkligen fyrverkerier, sex hela natten typ sex i början för att därefter bli mindre intensivt men fortfarande väldigt frekvent tills det nu nästan avtagit. Vi pratar rättså många år här och att ett barn kom i bilden osv, men ändå.Tyra myra skrev 2024-12-17 19:43:28 följande:Förvånas över hur många par som tydligen inte är sexuellt kompatibla. Hur kan man bygga en relation utan att vara sexuellt kompatibla? Detta är ju kittet i ett förhållande. Sexualiteten är något man utforskar tillsammans och man är lyhörda för varandra. Är man inte lyhörd försvinner lusten rätt snabbt. Med lyhörd menar jag att man inte fodrar att den andre ska anpassa sig efter den andres önskningar utan att sexlivet passar bägge parter.
Personligen skulle jag aldrig kunna leva tillsammans med någon jag inte kände sexuell samhörighet med.