Fungerar ett förhållande där man är för olika?

Hon måste vara helt makalöst vacker för annars är det svårt att förstå vad du ser i henne alls...

Du vill ha barn säger du och just nu är du redan ensamstående till en bortskämd och ansvarslös tonåring med misstänkta alkoholproblem. Inte riktigt vad du hade tänkt dig va?

Givetvis är det TS utsago, det är ju det enda vi kan utgå ifrån. Vi kommenterar ju det som beskrivs - hur verkligheten är vet ingen. Scenariot kan ju vara helt påhittat, vem vet. Men det TS skriver är det enda vi kan förhålla oss till, och det som beskrivs skulle ingen kalla för ett sunt förhållande till alkohol.

Nu var det du som tog upp parmiddagar med alkohol i helt generella termer och satte det i relationen till hur TS faktiskt beskriver sin partners alkoholbruk. Visst finns det människor som super hejdlöst på parmiddagar, men så är det oftast inte och det är ju också helt irrelevant för den situation TS befinner sig i, hur andra par dricker. Det här handlar om deras liv och hennes förhållande till alkohol, vilket alla kan se är osunt efter hur det beskrivs. Bara en sån sak som att regelbundet högkonsumera alkohol till den punkt att man förlorar kontrollen över sig själv samtidigt som man hoppas på att bli gravid borde vara en uppenbar röd flagga för vem som helst.

"Been there, done that".  Jag blev fängslad av hennes energi. Efter 10 år blev slitningarna för stora och jag ville skiljas.  Jag skulle i din situation satsa på en kvinna som har samma "livstempo". Det är mitt råd. 
Det 

Frågan är vad gjorde du då, när hon inte kom hem, inte svarade i telefon och du inte visste var hon var?

Hon kunde ju blivit hemsläpad till Fritzls källare och våldtagen dygnet runt och du bara "Jaha, då går jag väl och lägger mig här då".

Jag hade ringt runt till alla vänner och polisen och sjukhus och ställt till med helvete om min långvariga partner helt oannonserat inte kom hem. Så mycket tycker jag man är skyldig den som kanske ligger misshandlad och medvetslös i ett dike utomhus i december, och kan dö på några timmar av nedkylning.

Där tycker jag att du brast som partner. Och om du hade ställt till med mer liv kanske människan hade fattat av sig själv att så kan man inte bete sig, vare sig med eller utan barn ihop.

Men bra att du ställde ultimatum, det var inte ett år för tidigt. Jag tror att hon kommer att fortsätta leva omoget tills hon drattar på arslet ordentligt och ingen vill betala för henne längre.

Jag har en sån i släkten, hon skulle till USA och gifta sig rikt. Festade runt på sitt utseende och gjorde inget vettigt. Kom hem vid 29 med svansen mellan benen, alla gamla vänner och syskon hade gått vidare i livet. Sen blev det vårdkneg och alkoholmissbruk, sen tyngre droger, vid 50 ca fick hon god man och blev inlagd på institution för självmordsförsök, ångest och mytomani.

Varför man väljer en kvinna som självmedicinerar och inte ens har en ekonomi vid 35 är helt obegripligt för mig, hon borde vara längst ner på botten av tunnan. Unna dig själv en stabilare mor till dina barn.

Hade hon ens något att säga till sitt försvar? Eller bara drog hon och lämnade dig med en massa frågor?
Om så är fallet så tycker jag att du allvarligt ska fundera på om du verkligen vill fortsätta vara tillsammans med henne.
Hennes andra sidor och kanske även hennes yttre måste ju vara något alldeles fantastiska för att kunna väga upp för det här.

Synd om hon så lättvindigt slarvar bort kärleksfulla intron i din familj och chansen till en stabil familjebildning er två ihop. Du ger oss i tråden bilden av att vara en mogen och stabil kille, redo ta relationen till nästa nivå. Hon å sin sida tycks i tonårsfas. Alternativt kan hon ha bundit upp sig i stadig relation i tidiga tonåren. Leker nu rommen av sig inom ramen av ert trygga förhållande. Betraktar ditt engagemang och din ekonomi som en utökad föräldraroll? Otrygg? Ni är som motpoler i relaterande och i ert parbygge. Välkänt är ju att motsatser i det mentala lätt graviterar till varann = Attraheras av varann. Vart står ni idag? Vill hon verkligen göra slut på sitt sätt men samtidigt ett väldigt omoget manér?