Jag har varit otrogen

För mig är det väldigt tydligt att relationen inte ger dig vad du behöver och det handlar inte om något du kan fixa själv. Det är för stora bitar du saknar om du hamnar på den nivån att du tar en en tredje part i ett förhållande utan att vara överens om det. Något som saknas är framför allt respekten mot din man. På det sättet du beskriver honom får du honom att låta som jättetråkig, ointressant och ointresserad men hyfsad partner j familjen AB. Varför vill du vara med en man du känner så för? Av pliktkänsla? Trygghet? 

Oavsett om du berättar för honom eller inte visar, i mina ögon, både din handling och ditt sätt att prata om honom att du inte har respekt för honom och ert förhållande. Då finns det mycket sällan någon återvändo. Och respekten för dig själv? Att nöja dig i ett förhållande där du inte känner dig sedd, kan vara dig själv eller få leva fullt ut? 

Ibland växer man ifrån varann och behöver öppna upp för nya kapitel i sitt liv. Det är inte mer dramatiskt än så även om en separation såklart inte är något enkelt och lättvindigt för de flesta. 

Jag tror alla människor man interagerar med i livet har en funktion och en mening, men under olika lång tid. Det kan vara en timme, en natt, ett år eller tjugo. Men för mig låter det som att tiden för dig och och din man kanske runnit ut för att fortsätta ha den funktionen i varandras liv. Den här mannen som du var otrogen med kanske skulle ha funktionen att du skulle se att det är så.