Make som skräpar ner

Vad fan väljer ni för män egentligen!? En man som har barn, familj och jobb som staplar runkpapper på hög hemma?

Ännu märkligare då. Om han klarar av att sköta ett kvalificerat jobb, men sen inte "klarar" av att plocka undan en tallrik.

Antingen så är han på riktigt usel på det, eller så anammar han strategisk inkompetens för att slippa undan. Båda de alternativen är helt oacceptabla. 

Barn måste inte bo varannan vecka. Det är vanligt, men inget måste. Och en förälder som inte klarar av basala saker som att städa och diska kan inte heller ta hand om barn. Han kan ju ha umgänge, men inte att barnen bor där. 

Kan du flytta om ni går isär, så kan du ta bara det som är ditt och som du vill ha och lämna honom att reda upp sin soptipp?

Vi bor förvisso i ett billigt hus men jag har ingen ekonomisk möjlighet att stå och betala för två boenden. Vi måste sälja huset och jag måste hitta lägenhet, om jag nu hamnar i det läget. Svårt att sälja fastighet med sopor som följer med, om du förstår. 

På ett plan kan jag ju verkligen tycka det är synd att barnen förlorar så mycket av sin pappa om han bara får umgänge, men och andra sidan vet jag inte om jag skulle våga låta dom bo ensamma med honom. Han glömmer även knivar framme och glömmer sätta på barnlåset på spisen exempelvis så treåringen är inte säker. 

Ok, jag tänkte om han köper ut dig ur huset och du drar.

Jag fattar att det inte är så enkelt. Men det är ju inte enkelt att leva såsom du gör nu heller. Och det påverkar barnen att leva så även om du försöker kompensera. Dels så kan de lida av att leva i ett stökigt hem, ofta mer ju äldre de blir. Och att det drabbar dem om du blir utbränd. 

Är han en närvarande pappa på ett känslomässigt plan, eller lever han i sin egen värld även där? 

Tallrikar som inte tas undan= hamnar i hans säng.

Lika med allt annat som han inte tar undan. Kaffemuggar, yoghurtglas, runkpapper- hans säng är nu sophög för allt som han inte tar undan.

Blir han arg så säg- vad borde inte jag bli då som har plockat allt detta efter dig i alla år? Tror du att jag orkar länge till eller att det vore skönare att slippa ha dig i min närhet alls?

Skärper han sig inte kan ni bli särbo, du har ditt och han lever i sin skit, så kan du ha det fint och barnen får välja vem de vill bo med. 

Du har daltat i tio år redan. Definitionen av galenskap är att fortsätta göra samma sak som alltid och vänta sig ett annat resultat, sa Einstein.

Men TS, nog måste du ha sett tecken redan när ni dejtade? Vissa individer snöar in på sina områden och stannar där. Jag kände en civilingenjör som kunde fastna i formler och därför stängde ute alla andra intryck. Han kunde säkert ha sparat disk i veckor för att hans cirklar inte skulle rubbas. För övrigt är strategisk i kompetens vanlig bland dessa professorstyper. Enkelt: Att bo tillsammans med någon av dessa ständigt hjälpbehövande eller skaffa barn med dem är en omöjlighet.

Tidigare har han suttit för mycket vid datorn men han har helt slutat nu sedan vi började med terapin. Han är en bra pappa på ett känslomässigt plan. En kul pappa. Barnen blir mycket påverkade. De vill inte ta hem kompisar. 

Han säger själv att han inte vet varför han är som han är. Han har börjat spekulera kring om han kan ha ADHD, väldigt mycket symtom som stämmer in på honom. Men han har ju ett väldigt bra jobb och jag vet att han kan utföra väldigt komplexa saker  

Han har ett väldigt kvalificerat välbetalt jobb! Hög IQ!