Är livet "kört" efter våldtäktsdom?
Nämndemannens åsikt verkar baseras på att kvinnor som mår psykiskt dåligt, är missbrukare och ett aktivt sexliv inte kan våldtas.
Det handlar ju om riskbedömning också. Om en kvinna hamnar ensam med en man dömd (och frigiven) för våldtäkt, hur många skulle inte då finger åt henne och fråga hur HON tänkte när hon var ensam med en man som hon vet våldtagit andra om/när han ger sig på henne?
Och det är ju det här som är problemet för kvinnor: män ska anses ofarliga och oskyldiga tills de ger sig på någon. Alltså kan/får kvinnor inte göra riskbedömningar utifrån faktorn att alla män kan vara en potentiell våldtäktsman eftersom det annars är oRätTVist enligt devisen "inte alla män".
Men när något händer (för det gör det ju förr eller senare) så "borde kvinnan ju ha insett" vilken fara hon satt sig i. Om man då VET att en man dömts för våldtäkt gör man som kvinna helt rätt i att undvika denna man. Och potentiella arbetsgivare borde också ha med i tanken om de vill utsätta övriga anställda eller kunder för den risk en sådan man innebär.
Så det enkla vore väl om män bara slutade våldta, då skulle de slippa det långlivade stigmat efter en dom.
Ja det finns det såklart.