Hur berättar jag på bästa sätt, för min nära vän som lider av ofrivillig barnlöshet, att jag är gravid?
Tycker det är lite märklig reaktion av din väninna. Det är såklart jobbigt att vara i din väninnas sist, men livet runt omkring henne kan inte stanna för alla andra.
Jag har varit din väninna. Tog 8 år av aktivt för sökande innan jag blev gravid med ivf. Och visst var det jobbigt med alla som blev gravida runtomkring. Har gråtit många liter tårar på vägen. Men att säga att man aktivt tar avstånd känns lite konstigt. Vad menar hon. Att alla ska trippa på tå? Så funkar det inte, men kanske har någon varit lite extra klumpig och det blivit för mycket
Jag tror det bästa sättet du kan göra är att säga det till henne när ni träffas. Utan krusiduller. Säg någonting typ. Jag vet att det här är jobbigt för dej. Jag förstår om du blir ledsen, men jag vill att du ska få veta det av mej personligen och inte på omvägar. Sen säger du att det är ok om hon inte orkar träffa dej i perioder och att det är ok att hon säger ifrån om du råkar klampa över någon känslig gräns. Hon kanske blir ledsen men det hör sättet var det som jag uppskattade mest.
Jag tycker inte det är så märkligt att ta avstånd.. Jag har aldrig varit i just den situationen , har iförsej fått två missfall men har tre barn och väntar fjärde. Men jag har varit med om annat som har gjort att jag har mått dåligt av att se vissa saker.
Till exempel efter jag fick mitt andra barn, förlossningen var fruktansvärt traumatisk (grät i 10 timmar ungefär och trodde mitt barn inte skulle klara sig) och slutade med akutsnitt på grund av en läkarmiss , trodde dessutom att jag kanske inte kunna få fler barn på grund av komplikationer. Och så var jag ensamstående , hade blivit lämnad under graviditeten. Jag hade svårt att se både sånt som hade med graviditeter att göra på grund av traumat med förlossningen och att se lyckliga kärnfamiljer eftersom jag var ensamstående med en liten bebis så jag slutade följa några jag kände på Facebook och Instagram på grund av det (på Facebook brukar det inte ens märkas att man bara slutar följa).
Det var så under en tid sen blev det lättare. Om man behöver göra det för att klara av en situation så tycker jag att man har all rätt till det. Samma sak om man behöver ta lite avstånd från någon under en tid. Jag är själv gravid nu som sagt och hade förstått om jag hade någon vän som kämpade och inte orkade ha kontakt precis nu. Som tur är så är en vän till mig som har försökt i flera år faktiskt gravid nu också.