Människor som är totalt oförmögna till att vara flexibla?

Har träffat vissa individer som jag upplever gör sina liv otroligt komplicerade. 

Vi säger en situation när dom ska åka kollektivt med tåg och så är det stopp i trafiken. Tågstoppet har varat i en timme och jag säger att det finns en direktbuss från där vi befinner oss som tar oss åt rätt håll men 10 minuter ifrån platsen vi ska.

Resan med tåg tar 50 minuter och bussen tar 40 minuter. Personen vägrar ta bussen för den inte åker dit vi ska. Det finns inga andra sätt att ta sig fram förutom tåget och den saknar prognos. Och tio minuter med promenad från dit vi ska är i min värld ingenting. Vad är problemet? 

Det är samma kort för kollektivtrafiken också. ingen extra kostnad. 

Måste ju bli fruktansvärt plågsamt. I Sthlm så är det ju mycket människor i trafiken och det blir snabbt fullt. Räcker med en olycka i kollektivtrafiken och så är det helt stopp. Mina alternativa resvägar finns ju knappast med i reseappen men jag är snabb att tänka att om jag åker så, går 200 meter där då kan jag göra så. Och jag står inte och väntar på en ersättningsbuss utan kommer snabbt fram trots att tunnelbanan står still. Visst skulle det vilken annan dag som helst ses som en rejäl omväg. Men jag tänker på lokalbussar som jag utgår från att ingen annan kommer att ta och det bästa av allt, jag kommer trots detta i tid. Har haft kollegor, klasskamrater som ska åka exakt samma sträcka som jag som blir flera timmar sen medan jag blir max 20 minuter. 

Jag kan inte utgå från att alla ska känna till alla dessa små omvägar. Däremot har jag svårt att förstå varför man ska stå vid en fullproppad tågstation och tåget inte synts till på över en timme och det stått lika länge att tåget kommer om 2 minuter men inget tåg syns. 

Håller med. Ser det hela tiden. Det kan vara så att folk vägrar byta märke på tacosåsen, eller prova handla i en annan mataffär. Det är så svenskt på nåt sätt. Man är plikttrogen och van att följa rutiner. Anpassad för att lyda under staten och arbetsgivaren.