Min dotter vill knappt träffa mig

Någonting finns där som som din dotter tycker gör skillnad för henne och det liv hon lever nu.

Det kan exempelvis vara kontakten med kompisar eller vägen till skolan eller fritidsaktiviteter eller vad ni äter och har för aktiviteter eller hur ni bor e.t.c.

Fråga henne.
Ring och säg att du saknar henne och undrar varför hon så sällan är hos dig.

Hon kan känna något hon inte kan sätta ord på.Där har du fel infallsvinkel; föräldrar måste finnas där för sina barns behov men barn finns inte för sina föräldrars behov. De är barn, inte vuxna och helt självständiga och dessutom något som föräldrarna valt att sätta till världen med det ansvar det innebär.

Jag är själv skilsmässobarn (men på den tiden körde man med fast boende hos en förälder och varann-helg-umgänge med den andre föräldern), jag blev aldrig tillfrågad om vad jag ville, utan jag blev hämtad och lämnad varje gång, även upp i tonåren. Min mammas nya mans son blev upphämtad och lämnad samtidigt.
Hade det varit upp till mig att ta mig dit varje gång hade jag kanske struntat i det ibland.