Gravid och lämnad för en annan kvinna
Jag känner såå med dig TS. Helt otroligt hur en vuxen man helt kan sakna ansvarskänsla och bete sig såhär egoistiskt och egocentriskt. Jag förstår verkligen dina känslor.
Angående det här med ensam vårdnad.. Nu var det 7 år sedan jag blev förälder senast. Men då fungerade det iallafall som så att jag och pappan (som då bara var sambos, ej gifta) blev tvungna att åka till kommunens socialkontor där vi båda fick skriva på papper och intyga att han var pappan till vår dotter. Vi fick även skriva på ett till papper där vi båda intygade att vi ville ha gemensam vårdnad om vårt barn. Alltså två papper att skriva under som ej gifta.
Om mamman till barnet inte är gift, så får mamman automatiskt ensam vårdnad då barnet föds. För gemensam vårdnad om barnet krävs det alltså underskrift på socialkontoret från båda föräldrarna om de ej är gifta. Så jag tänker att du helt enkelt skulle kunna låta bli att skriva under på gemensam vårdnad. Pappan skulle då kunna ta ärendet till tingsrätten, och då skulle du antagligen bli tvungen att gå med på gemensam vårdnad. Men alltså, vad är oddsen för att ditt numera ex skulle ta vårdnadsärendet till tingsrätten? Han verkar ju vara fokuserad på annat än sitt barn. Att du skulle ha ensam vårdnad i framtiden betyder inte att barnets umgänge med pappan skulle bli påverkat på ett negativt sätt. Vårdnad och umgånge är två olika saker.
Jag förstår din känsla att du absolut inte vill att den nya kvinnan ska hålla ditt barn i sina armar. Jag förstår verkligen det. Och jag vill inte göra dig ledsen nu, men om hon är snäll och bra mot ditt barn så är det det viktigaste, barnets bästa i första rummet alltså... <3
Och angående ditt ex relation till den nya kvinnan.. alltså jag kan lova dig att det kommer att gå åt helvete förr eller senare i den relationen. Kanske blir det först efter att dom har fått ett gemensamt barn.. men alltså ditt ex har ju visat tydligt hur opålitlig, egocentrisk och icke ansvarstagande han är. Grattis till henne som får en sådan partner! Jag menar visst kan kärlek ta slut i en relation. Men inte fan beter man sig på det sätt som din sambo nu gör, speciellt inte när man har ett barn påväg.
Jag förstår verkligen hur sviken, lurad, illamående och besviken du känner dig. Men nu har du fått se vad din sambo är kapabel till, vad som är hans lägsta handling. Vill du verkligen vara med en sådan partner? Det finns män där ute som aldrig skulle balla ur och svika mamman till sitt barn även om kärleken dom emellan tog slut. Alltså din sambo saknar ju helt ansvarskänsla, han beter sig som en liten pojke i en vuxen mans kropp.
Stor kram till dig TS <3