Någon mer som saknar sin barndom?
Jag grubblar väldigt mycket och speciellt på att jag aldrig kommer få uppleva känslan att få vara barn igen och uppleva allt som var så roligt. Ett helt år för mig var nästan en hel livstid. Jag tog vara på dagarna mer och det kändes som man fick uppleva så mycket. Man hade kul och tänkte inte så mycket på att ledigheten snart skulle vara över.
Har inte kunnat njuta av ledighet på flera år. Inte ens när man har 4 veckors semester. Då går man bara och räknar ner dagarna tills man börjar. Ska man vila upp sig? Försöka hinna med det man annars inte hinner? Har varit ledig i två veckor nu och har fan inte gjort ett skit för jag har inte orkat? Efter en vecka började jag stressa för att jag bara hade en vecka kvar. Jobbet i sig är bra och faktiskt det bästa jag haft. Inte så att man längtar att det ska bli måndag men annars är det bra. Varit där i 1 år och blev något helt nytt från tidigare yrken. Så det är inte jobbet det är fel på. Men orkar inget när jag kommer hem. Går och lägger mig direkt. Jag har flera hobbys och aktiviteter men orkar inte efter jobbet.
Jag känner mig inte nedstämd heller. Varit deprimerad och det var på en helt annan nivå känslomässigt. Nu är jag bara slut som människa. Jag har försökt flera gånger att hitta tillbaka och tvinga mig själv att göra det som jag tycker är kul men tröttnar direkt eftersom orken inte finns.
