Är vår familj onormal?

Nu använder vi inte advokater regelbundet för att skapa avtal mellan oss. Och för oss finns det ingen tydlig gräns mellan oss som privatpersoner och affärsmässigt. Vi checkar saker säkert oftare än många andra som driver företag, just för att det finns en sjukdomsbild. Vill vi spontant köpa ett nytt sommarhus på impuls ska detta hanteras genom advokat. Om advokaten känner minsta oro för någons omdömde så kommer psykiatrikern med i bilden. Annars hanterar advokaten detta. Men samma person hanterar även om någon av oss vill dra igång ett nytt bolag, är det vi som privatpersoner då eller som företagare? Det är ju ett nytt bolag men det ska kontrolleras av advokat så allt blir korrekt Och som dra ut på processen så att dom även ber andra gå igenom detta, men vi behöver inte tänka på det utan någon annan säkerhetsprövar kan man säga? Det är vår broms. Men är det andra saker som händer i livet så kan vi använda samma advokat till lite vad som helst. Det är tryggt och stabilt med någon som känner oss och vår familj. 

Som jag skrev, vi anlitar samma person som sen tar in andra med en annan expertis? så det är ju mer bekvämt för oss. 

Så du har sån insyn på din ekonomi? För mig är det viktiga att ekonomin går ihop. Du har kanske ett annat behov av kontroll. 

Om någon startar ett nytt bolag på impuls så behövs en advokat som bromsar upp denna process, då det skadar i värsta fall familjens ekonomi. Är det inte bra att vi har ett team som ser till att det finns stabilitet så vi kan fokusera på det viktiga. Vi har ju även ett vuxet barn i vår familj som fick växa upp under pågående missbruk. Detta behöver vi som familj ta ansvar över, den personen måste få rätt stöd och hjälp för att komma vidare. Detta innebär också att min man behöver agera annorlunda och behöver utvecklas som människa. Det tar både tid och kostar pengar. 

Precis, jag tänker på lite andra saker. Om pengarna finns så Är det inga problem. 

Alltså nu sker ju inga impulsköp av hus och bilar just för att vi inte fattar sånna beslut själva? menar du på fullaste allvar att jag borde ha koll på hur ofta jag går i terapi? Eftersom jag inte längre har det varje tisdag och torsdag utan mer sporadiskt enskilt så är det inget jag tänker på. Jag och min man har separat ekonomi så han kanske går oftare än mig i en period, men det är ju inte jag som betalar. Om jag går med min syster, bror mfl så betalar inte jag även om jag gynnas av mötet. Så nej jag sitter inte och skriver upp detta någonstans. 

Ekonomen är ju på företaget så den tar inte hand om hushållets ekonomi?

Vi har inga större bråk längre. Men vi är ju uppvuxna i missbruk och dom har ju tagit skada av mitt missbruk och vi får chans att prata ut och stötta varandra och finnas där för varandra utan att någon ska rädda varandra. Hur vi ska förhålla oss till olika saker som att vi fortfarande har en aktiv alkoholist i familjen. Hur ska vi hantera julafton med detta. Stå enade och trygga. Dom går ju enskilt i terapi också för att bearbeta detta. 

Om någon av oss får en impuls så är svaret på den frågan att ringa Karolin, det finns inget annat svar. Inga beslut får fattas utan hennes inblandning. Och ibland är det både Karolin och Joakim. Husrenovering, prata med Karolin, starta företag, prata med Karolin? 

Vi sitter inte i terapi 24 timmar om dygnet. Vi bråkar inte särskilt mycket heller skulle jag säga även om det i vissa perioder har krisat så också.