Är vår familj onormal?
Anonym (xxx) skrev 2025-01-09 22:19:04 följande:
Ni är alltså inte kapabla att själv fatta beslut.
Vad är det för företag ni driver?
Vad är din roll i företaget? Är du en av de sjuka?
Inlägg från: Anonym (Tessan)
|
-
Vi driver flera bolag. Jag tillhör en av dom som är sjuka ja. Handlar om en säkerhet. Att skapa trygghet så inte en sjukdom gör att man fattar dåliga beslut. Det är trygghet. Om man inte vet vad bipolaritet och en riktig mani kan innebära förstår jag att man tycker att detta är konstigt. Ingen i familj har varit inne på sjukhus eller haft tvångsvård på tio år nu, med hjälp av vårt team. Vi fungerar väldigt bra men det kräver ju en hel del av oss också och vi behöver ta det försiktigt och vara ansvarsfulla. Många gånger gör vi saker som blir väldigt bra, men tidigare har det varit väldigt dåligt. Nu behöver vi resonera länge
-
Spelar det någon roll vad det är för affärer? Vi har allt möjligt verkligen och det kan handla om feeling.Anonym (xxx) skrev 2025-01-09 22:27:25 följande:Vad för företag har ni? Vilken är din roll?
-
Anonym (Johi) skrev 2025-01-10 07:41:21 följande:
Ska ni inte istället ansöka om god man eller boendestöd? Det borde bli mycket billigare för er.
Å andra sidan förstår jag att ni helst håller kvar vid ett koncept som ni vet fungerar.
En del har en konstig syn på psykisk sjukdom och missbruk. De tror att det innebär att man är helt galen och tvångsvårdad eller sitter redlös på en parkbänk om dagarna. Så ser det så klart inte ut. Många missbrukare och psykiskt sjuka har arbeten och familj mm.
Ni är en familj med onormalt stort stödbehov, men det är ju toppenbra att ni hittat ett sätt att hålla er flytande, och förhoppningsvis inte för vidare problemen till nästa generation.
En boendestödjare har ju inte den kompetensen på något sätt, så nej det är inte enkla frågor vi ställer.
Stödbehovet vet jag inte om det är så stort egentligen. Vi har skyddande åtgärder och spärrar och det är något som bara är så. Och nej vi är inte helt trasiga och ligger på parkbänkar. Vi presterade även bra i berusning även om det emellanåt gick åt helvete också.
-
Vi jobbar inte dygnet runt iaf. Men vi har en restaurang, PR byrå, har även en verksamhet för barn som inte är vinstdrivande utan är ideell som vi startat men det finns personal där anställd så vi sköter inte detta i vardagen heller. Saker vi kan göra i jobbet är att resa och prova ny mat för att inspireras till restaurangen och att åka iväg för att se liknande projekt som vår för barn i andra länder. Men vi har väldigt varierade arbetsuppgifter.Anonym (xxx) skrev 2025-01-10 08:09:22 följande:
Påminner om andra trådar där TS berättar hur de alltid arbetar, har barnen lite tid i förskolan, men deras arbete pågår nästan dygnet runt. Sättet att beskriva arbetet/ företaget på. Vagt, flytande. Olika företag, handlar om feeling.
-
mammatill6 skrev 2025-01-10 08:03:58 följande:
Jag fattar att man behöver gå i terapi om man haft en trasslig barndom. Men att som ni har det att alla gör k terapi med alla i olika konstellatione, man har en terapeut och advokat som verkar fungera som en förvaltare åt familjen, det är konstigt.
ni verkar inte ha fått lära er att hantera något alls själv. Hat man funderingar hur julen ska flyta på pratar de flesta med varandra, ni pratar med terapeuten. och alla har väl inte bipolaritet? Förstår fortfarande inte varför advokaten är inblandad i det privata. Affärer fattar jag men inte i privatlivet.
och jo, de flesta som går i terapi kan nog svara på ett ungefär hur ofta. Även om det inte är varje vecka.
Mk låter ju som alla är vuxna? Har alla terapeuter regelbundet fortfarande för att bearbeta barndomen?
du går själv, med syskon, med föräldrar, i hela grupper?
Det är ju knappast så att alla i familjen befinner sig på samma plats hela tiden. Inför att syrran skulle träffa en ny partner efter skilsmässan fick hon gå massor i terapi, för att inte upprepa tidigare mönster, sedan har vi syskon inte sett missbruket vi vuxit upp med på samma sätt. Vissa har förträngt detta sen dom va små, någon annan förstod det tidigare. Sedan handlar ju samtalen tillsammans om att hjälpa varandra. Någon har blivit ordentligt medberoende till missbruk och psykisk sjukdom, det behöver den personen ta ansvar för, den andra är psykiskt sjuk och behövt hjälp att ta kontroll över ett missbruk. Men det är ju efter den perioden som man behöver mer hjälp också.
Det kan handla om att rusta sig för att bli en bra förälder för att man inte ska göra om samma misstag som i sin egna barndom.
Det är väl inte orimligt att alla i familjen går gemensamt i terapi då också? Även om inte alla i familjen är bipolära så betyder det inte att man mår bra av att ha en person med den diagnosen omkring sig.
-
Bankerna har också spärrar för överföringar av större belopp. Majoriteten för sällan affärer också med större belopp.Anonym (Johi) skrev 2025-01-10 08:32:22 följande:Jo, det du beskriver är ett mycket stort stödbehov. Det är inte normalt att behöva ett kristeam och folk man anlitar som säkerhetsspärrar.
-
Anonym (Rut) skrev 2025-01-10 21:06:32 följande:Ja men så klart är det så. Alla som går till psykolog sitter självklart inte på en parkbä nk. Och mpnga har fungerande familjer och arbeten ändå. Men nu pratar vi om en hel familj/släkt som inte ens kan bestämma vad de ska göra på julafton utan att rådfråga psykolog och advokat.
Det låter ju faktiskt inte så väldigt högfungerande. Att förstå hur nån som inte ens kan prata om en högtid utan hjälp av sitt kristeam men kan leda framgångsrikt företag är väldigt svårt att förstå.
Och ingen kan köpa nåt utan att koppla in hela familjen och kristeamet. Ts tog landställe som exempel. Jag har personligen inte råd med landställe men det är ju inte särskilt kontroversiellt att köpa landställe. Jobbigt om man faktiskt vill köpa landställe (och uppenbarligen har råd) om hela familjen och kristeamet kommer in och stoppar det hela?
Vad har ens syskon, föräldrar etc att göra med om man vill köpa landställe? Om jag vill köpa det för mina ordnar skulle jag tycka det var konstigt om min brorsa kom och la sitt veto med en psykolog och advokat i släptåg.Julafton har jag inget minne av. Men vi kan nog planera med terapeuten innan julafton vilken strategi vi ska ha.
Sedan när det kommer till att spontanköpa landställe så handlar det om att någon kan vara sjuk? om du inte känner till sjukdomen så är det säkert obegripligt.
-
Vi har en aktiv alkoholist familjen? Vi behöver förhålla oss till detta. Hur sätter man en hälsosam gräns. Vill vi träffa den aktiva alkoholisten?mammatill6 skrev 2025-01-10 22:58:04 följande:
Men vad menar du? Planera julafton med terapeuten vilken strategi vi ska ha? Och du undrar om det är normalt? Vadå strategi? Varför kan du inte prata med dina föräldrar o syskon o h bestämma planer för julen utan terapeut?
Kan massa om sjukdomen. Men alla har ju inte den? Du får det ju att låta som hela familjen använder advokat o terapeut regelbundet vid beslut.
-
Alla har inte detta. Men om en som är bipolär i släkten ringer en annan person i familjen och säger att den sett värsta huset på hemnet i skärgården, då är kommentaren ring Karolin och Joakim?. Sedan får dom resonera med dig om det huset. Vi lägger över ansvaret på professionella, för vår uppgift är inte att ta hand om varandra. Det handlar ju även om någon börjar prata om en ny Porsche den är sugen på, går det inte genom Joakim och Karolin så kan det gå illa. Vi alla är involverade på ett eller annat sätt i bolagen? om någon spårar påverkar det alla. Om syrran börjar på jobbet spendera pengar hejvilt, typ vi ska göra om inredningen på kontoret, hon ska anlita en arkitekt, ansöker om bygglov och går bananas fullständigt. Alltså vi prata om miljonbelopp, det kanske blir jättefint, men notan är inte av denna värld, det påverkar i alla andra i familjens utdelning! Därför är det viktigt att vi har spärrar för att den personen är skitbra, med gränser. Om man inte förstår problematiken och hur detta påverkar anhöriga då är det synd.Anonym (Rut) skrev 2025-01-10 23:23:32 följande:Ok men hade alltså precis alla i eran släkt bipolär sjukdom?
För jag fattade det som att precis alla beslut i hela eran släkt, allt från hur ni ska styra upp julafton till om nån ska köpa en bil måste gå igenom hela släkten inklusive kristeamet.
Om jag hade bipolär sjukdom skulle jag fortfarande inte vilja involvera hela släkten i alla beslut för det. Min man skulle räcka.
Men om man har en manisk period, menar du då att ni ändå har tillräckligt mycket vett att ändå inte göra nåt förhastat bara för att ni har en helig kodex i eran familj?
För i så fall har ni ju lösningen för alla bipolära i hela världen för att slippa råka göra nåt förhastat under en manisk period. Nämligen: ring alltid släkten och fråga om det är rimligt.
Jags som trodde att själva problemet under maniska perioder var just det att man inte kunde stå emot. Men det kan man. För det har ni sagt inom eran familj. Fantastiskt. -
mammatill6 skrev 2025-01-10 23:57:15 följande:Men det va tre med sjukdom? Du skrev ju i ts att hela familjen använder terapeuten o advokaten i alla beslut.
Vi säger såhär Elin i familjen är sjuk och vill starta ett nytt dotterbolag. Hon har en svinbra idé för att det här är en fantastisk idé.
Carl och Mimmi är inte sjuka och kontaktar därför advokaten för att söka råd kring Elins idé. Advokaten tar in andra personer, processen bromsas upp, Elin hade själv velat starta bolaget idag, men dom andra involveras. Ibland har ju en manisk person briljanta idéer som verkligen är detta. Men det är lättare föd både Carl och Mimmi att låta andra hantera situationen.
Det gör ju att alla involveras i säkerhetsrutinerna. Sedan är det ju inte så att alla i en familj har en diagnos men många kan ha drag av vissa saker utan att uppfylla kriterierna för en diagnos. Elin kanske har en förmåga att få med sig andra. Hon är ju väldigt övertygande, dom andra ska inte heller smittas av hennes eufori. -
Du lever ju med ständig ångest och får medicin mot din ångest. Hade du inte önskat att få samtalsstöd istället om det skulle göra att du slapp ångesten helt? Att flera i din familj hade blivit nyktra istället och att ni kunde kämpa tillsammans? Att personen med borderline skulle tillfriskna från sin borderline och så vidare.Anonym (Rut) skrev 2025-01-11 01:09:55 följande:Men snälla. Jag har 5 alkoholister i släkten. En med post traumatiskt stressymtom. En med borderline. Jag själv har ständig ångest.
Vi behöver fortfarande inget kristeam som förklarar när var hur eller med vilka vi ska fira jul.
De allra flesta människor har nån i sin närhet som har sjukdomar, alkoholism, psykisk ohälsa etc utan att ha ett kristeam runt familjen som måste valla en genom varje beslut i livet.
Sen går många till vården och ber om hjälp när man mår dåligt. Jag har varit hos läkaren och fått medicin mot ångest. Så kontakt med vården vid psykisk ohälsa är inget klantigt i sig. Det konstiga är att ni har ett team runt familjen som måste gå igenom allt i livet med er. Det är det som är udda. Inte att ni har missbruk och psykisk ohälsa. -
Så nu är landställe ett konstigt ord? Vi kan säga sommarhus men lantställe ser jag som ett negativt klingande ord. Som att det är lantligt, att man har utedass och så vidare.Anonym (Hm) skrev 2025-01-11 01:35:31 följande:Jaså, det är DU!?!?
Det finns bara en FL.användare genom historien som skriver "landställe" om lantställe, skryter hejdlöst om sin ekonomiska braighet och på allvar är tillräckligt onormal för att fråga om något av beteendet är normalt, och som en bonus inte klarar av att besvara inlägg som inte passar.
Lycka till med bok och allt! -
Anonym (Rut) skrev 2025-01-11 09:20:53 följande:Jag kanske visst har gått och pratat med någon. Och det andra i min familj kanske också har gått på terapi etc. Vi löser det dock på lite mer vanligt sätt dvs inte genom ett gemensamt kristeam.
Självklart vill jag att alla i familjen ska må bra. Men det betyder inte att vi måste ha hjälp med hur vi ska fira julafton.jo men hur hade det varit om ni fick prata enskilt med varandra och sedan i grupp när det behövs?
Det handlar ju om att vi blir bättre på att ta hand om varandra. Där ingen ska behöva vara i medberoende och känna att man måste ta hand om varandra. Ingen mår bra av ett sånt här familjesystem och därför tar vi hand om hela familjen för att det ska bli bra.
-
Är ju du som tolkar in saker som för mig inte existerar.Anonym (Rut) skrev 2025-01-11 18:23:51 följande:Nej jag är inte ett dugg intresserad av att prata med hela släkten om mina ångestproblem. Och jag är inte ett dugg intresserad av att behöva fråga nåt slags familjeteam om precis allt som rör med liv och inte fatta några beslut själv. Jag är självständig och fattar mina egna beslut om tex julafton. Skulle vara väldigt främmande för mig om så simpla saker i livet behöver stötas och blötas i flera led.
-
Jag tolkar det absolut inte så. Jag tror många skulle må bra av detta i någon utsträckning beroende på ens svårigheter. Har svårt att personer i t ex lyxfällan skulle hamnat där om dom haft någon att resonera med. Är det bättre att personer med exempelvis impulsproblem blir skuldsatta eller att en oberoende part säger nej? När dessa individer agerar på egen hand går det åt helvete?.Anonym (sorry) skrev 2025-01-11 18:06:28 följande:
Det är inte bara onormalt, det låter även som att allihop är institutionaliserade.
För den som inte hört uttrycket förut, det är ett begrepp som myntades för personer som en gång levt på någon slags institution där "peka med hela handen" gällde, framför allt fängelser och mentalsjukhus o dyl. När långtidsfångar kom ut och sådana mentalsjukhus och "vård"hem avvecklades och personerna skulle börja leva i samhället igen var de så vana vid att andra skulle fatta deras beslut, sätta deras rutiner och hantera deras kontakter och konflikter att de helt enkelt inte visste hur de skulle göra det själva.
Sedan är det inte så att vi behöver hjälp med varenda litet steg vi tar. Men vissa situationer i livet kan kräva mer än andra. Betydligt fler tror jag önskar sig terapi Och även mer långtgående terapi. -
Så i lyxfällan då så borde inte folk gå in och fatta beslut över huvudet? Menar du att det är bättre att vara inlagd med psykiatrisk tvångsvård, vara självmordsbenägen, aktivt alkoholiserad än att ha konstant ett team som kan hoppa in vid behov Och ändå har det bra?Anonym (sorry) skrev 2025-01-11 19:20:40 följande:Du tolkar det inte så för att du är mitt i det och kan inte se det utifrån.
-
Nu kan det ju dröja 3 månader emellan mina terapisamtal ibland? så jag klarar mig väldigt bra utan också. Men när det inträffar större saker har ju ett team i ryggen som jag kan ta hjälp av. Hellre det än att åka till psykakuten och träffa läkare jag aldrig träffat i hela mitt liv och som gör olika nya bedömningar som kan vara direkt felaktiga? dom som har erfarenhet av detta dom vet.mammatill6 skrev 2025-01-11 20:57:26 följande:Fast de flesta människor behöver inte det men fungerar ändå. Trots alla motgångar livet bjuder på. Sen kan man behöva terapi men inte i nån form är kristeam som man kontaktat jämt.
-
Alternativet hade nog varit att många av oss inte ens levt idag och det hade påverkat dom överlevande dåligt?Anonym (Opsie Daisy) skrev 2025-01-11 23:11:43 följande:
Nja, det låter ju lite extremt faktiskt. Som att familjen är kriminella sociopater eller nåt. Är ni involverade i maffian eller liknande?
Annars, tja, om det fungerar för er och ni betalar för detta själva utan skattemedel, så är det väl ingen som behöver lägga sig i era affärer. Och hur skulle man ens veta om detta om ingen av er själva berättade.
Jag skulle vilja veta hur du tror att eran familj skulle se ut idag utan denna sk insats? Vad tror du skulle ha hänt annars?
Och nej vi har inga kriminella kopplingar och är inte sociopater. -
Vi är sönderanalyserade hela bunten så det Hade nog framkommit redan nu.Anonym (Mja) skrev 2025-01-12 05:11:25 följande:Man kan vara sociopat utan att veta om det själv