Hon ligger mer eller mindre för döden. Är till stor del förlamad. Hennes son är efterfrågad, men inte dennes barn. Hennes barnbarn vill följa med och träffa henne en sista gång.
Vems känsla är viktigast här? Den döende eller den som behöver leva vidare med vetskapen att farmor förbjöd hen att träffa henne?
Vadå? Vill hon inte så vill hon inte. Finns inget ni kan göra förutom att försöka övertyga henne. Men säger hon NEJ så är det NEJ. Hon vill väl att de (barnen) ska minnas henne som hon var innan hon blev döende. Hur gamla är barnen?
Och hon bor så långt ifrån att de inte har råd att göra resan mer än en gång.
Fast om farmor ändrar sig kan de ses digitalt.
När folk inte svarar på enkla frågor så indikerar det att det finns aspekter som döljs.
Jag har ingenstans tagit någons parti, jag svarar bara hur det är.
Farmodern vill inte heller ses digitalt och det är hennes val att inte ses på alla år. Hon var ingen bra mamma heller, allt annat, men de vill ändå ses nu.
Jag sa "mer eller mindre för döden". Hon är allvarligt sjuk och KAN dö väldigt snart, men om det hålls stabilt kan hon ha relativt lång tid kvar. Det är omöjligt att säga, men alla som vill träffas uppmanas att göra det så
snart som möjligt.
Och vadå jag "säger att farmorn förbjöd"?
Jag är inte negativ, jag använder de ord som de berörda använder. I tråden är jag neutral och vill bara ha andras tankar på det.
Hur kommer det sig att du ställer frågan, TS? Är det en tvärtom-tråd? För nog måste du väl ändå förstå att det aldrig kan vara barnbarnet som bestämmer?
Och vem är du ts i allt detta ? Svärdottern som aldrig accepterade sin svärmor och nu tom på kvinnans dödsbädd framförs det åsikter om svärmors eller farmodern till ditt barn sista vilja ?
Är du den där rabiata kvinnan som inte samverkade med din man kring en vettig relation till hans mor, för allt med henne bara var fel enligt dig ? och som nu kommer och gör anspråk på åsikter om vad hon bör eller inte bör göra i slutskedet av sitt liv ? Det är lite väl sent nu att försöka verka för att barnbarnet ska få en vettig bild av sin farmor och eftersom det tycks finnas andra barnbarn i kusinerna där det uppenbarligen funnits en så pass fungerande relation med farmodern att dessa träffas så blir det ju din familjs oförmågor man zoomar in på och får funderingar kring. Misslyckandet är ditt och din mans och hon gör rätt i sitt ställningstagande att endast träffa sin son. Få mödrar vill sällan åtskiljas från sina barn med ouppklarade saker även om han inte värnade eller fanns där för henne genom livet och försökte dansa efter din pipa.
Du kanske undanhöll farmor att få träffa barnbarnet som nu är vuxen och har en egen önskan, en önskan som en döende kvinna inte har någon anledning att tillmötesgå av förklarliga skäl som har med era egna livsbeslut att göra ?
Du verkar vilja kritisera den äldre kvinnans beslut tom långt in på dödsbädden, på ett sånt sätt endast svärdotter gör.
Sent ska syndaren vakna
Farmor är inte alltid så nära barnbarnen om son inte aktivt verkar för en bra kontakt vilket ibland inte låter sig göras så lätt om han på andra flanken har en kvinna som hatar på hans mamma. Något vi ser prov på alltför ofta på denna sida hur farmödrar manövreras ut för än den ena skitsaken efter den andra.
om så är fallet här dvs den döende gamla kvinnan fick aldrig vara med i detta barnbarns liv utan det fanns restriktioner och förhållningsregler omöjliga att förhålla sig till.
Hon verkar ju har barnbarn där hon tillåtits ha en roll eller relation till genom livet, det finns kusiner med i bilden här. men relationen har väl varit trassligare åt denna familjs håll som lyfts i ts ja då kanske man inte orkar gör den ansträngningen när allt redan är förbi sas. En bitterhet kanske vem vet.
Ts låter oss veta alldeles för få detaljer för att kunna bedöma saken. men det finns säkerligen fler kockar i soppan än enbart den gamla vanliga förklaringsmodellen att farmor är narcissisten och ondskan själv.
Hon var en elak mamma och favoriserade syskonet öppet. Flyttade sen till dennes stad när hon blev äldre. Hon har inte brytt sig om den andra och aldrig hälsat på honom i någon av städerna han bott i sen han flyttade hemifrån. Hon vill träffa sonen nu, men han vill inte åka utan sitt barn (som inte vet hur farmodern varit).
Hon har på intet sätt hindrats att träffa någon av dem, hon har inte velat. Hon har inte ens bjudit hem honom vid högtider etc fast hon bjöd in andra barnet osv.