Farmor vill inte träffa barnbarnet
Hon ligger mer eller mindre för döden. Är till stor del förlamad. Hennes son är efterfrågad, men inte dennes barn. Hennes barnbarn vill följa med och träffa henne en sista gång.
Vems känsla är viktigast här? Den döende eller den som behöver leva vidare med vetskapen att farmor förbjöd hen att träffa henne?
När allt dras till sin spets är det ändå sin son hon vill ha hos sig, inte ett barnbarn hon inte träffat på åratal. Det måste ni respektera.
Och hur kan det vara att dottern nu helt plötsligt efter all den tiden absolut måste träffa sin farmor?
Farmors känsla är definitivt den viktigaste. Helt utan konkurrens.
Hur kan du ens vara så dum så att du säger till dottern att "farmor förbjöd" henne att komma?
Säg bara att farmor inte orkar med fler besök än sin son. Din dotter är vuxen, det borde hon förstå.