Ångrar mig så

Hur är ditt och exet relation idag? Finns det chans att ni hittar tillbaks till varandra?

Nej han har gått vidare och är i en relation. Jag försökte ta upp det efter nåt år men han ville inte. Och nu är det flera år senare. Jag kan inte komma ur sorgen över att ha förstört 

Ett viktigt inlägg som motvikt till alla happy-happyinlägg som skryter om hur bra de har det efter separationen, allt fungerar med barnen och alla mår såååå bra...

Du sabbade inte för exet. Han ville inte försöka igen, har gått vidare till en ny relation, förhoppningsvis med en partner som attraheras av honom.

Du ville mest stannat av ekonomiska skäl (och hjälp med huset) låter det som.

Letar du ny partner?

Sälj huset. Barnen klarar sig ändå. Du får mer pengar över och mindre att fixa.
Det låter som rätt beslut att skiljas. Nu behöver du sluta älta och se framåt.

Det låter som att du fastnat i skilsmässan och jag tror inte du ångrat dig utan du kanske bara är deprimerad och ledsen av just skilsmässan.  Det är väldigt vanligt att känna sådär även om få pratar om det. Det innebär inte att man ångrar sig. 

Du skulle behöva bearbeta skilsmässan hos kurator och få hjälp med att tänka framåt och se alla lösningar som finns i ditt liv. 

Även om barnen har npf så kan dom också få ett fullgott bra liv om du bara är villig att ta emot hjälp och se lösningar istället för att fastna i ledsna tankar. Barnen reagerar nog mest på att du är ledsen och inte riktigt närvarande. 

För barnens skull borde du söka hjälp och komma ur din sorg och få klart skilsmässan.

Men om du hade stannat hade du väl också varit olycklig, eller hur? Man ansöker ju inte om skilsmässa bara hipp som happ.

Sök gärna hjälp om du känner att du vill, men försök också att fokusera mer på sådant du tycker om tex intressen och ett ökat socialt liv. Nu är det ju som det är och inget blir bättre av att du ältar negativa tankar. 

Hade ditt ex varit ok med att inte ha ett sexliv? Annars vad skulle du gjort... riskerat vestibulit?

Sälj huset och skaffa ett nytt billigare boende. Då får du en nystart och bättre ekonomi.

Kära TS, det här låter hemskt jobbigt!
Jag tror att du ältar skilsmässan för att den är oåterkallelig, och att det är kravlöst att älta en händelse som du inte kan påverka i efterhand. Du kan fortsätta älta och må dåligt utan att egentligen göra något åt det, och det kommer heller inte bli någon som helst förändring.

Om du istället vänder blicken framåt, mot hur du kan skapa ett bättre liv för dig och dina barn, krävs det handling av dig. Du måste börja göra saker för att själv må bättre, och för att kunna vara en stöttande förälder som ger sina barn vad de behöver. Fråga dig själv vad du vill göra? Vad tycker du om? Vad är roligt? Vad vill du göra för dina barn? Du kan få det bättre om du börjar tänka på den framtid du kan påverka, istället för att grubbla över något som redan hänt och du inte kan påverka.
Börja reda i ett problem i taget; ekonomin - gå igenom dina inkomster och utgifter och få koll på pengarna. Sånt du inte kan fixa på huset - fråga på Byggahus-forumet till exempel, och få hjälp med hur du kan fixa själv. Det är många ensamstående föräldrar som har eget hus!
Varje sak du får kontroll på, kommer få dig att må bättre!