Ersättningsskyldig eller nåt?

Bor ni också så svårt till att ni inte kan fixa en annan begagnad vagn?

Alltså jag tycker lite som att har man lovat så har man och då får man stå för det.

Om hon har förlitat sig på att få er vagn och nu sitter i skiten så skulle jag nog göra mitt yttersta för att försöka fixa en ok begagnad vagn till henne. 

Då ska ni inte heller lova henne en vagn. Taskigt. 

Det finns andra som kan hjälpa, men av någon anledning ses det som mitt problem att lösa, bara för att jag var snäll att erbjuda vår vagn till att börja med. Det straffar sig tydligen att vara snäll.

Enligt lagen om muntliga avtal är ni skyldiga att ge henne vagnen, alltså den vagnen ni lovat och inget substitut. Det moraliskt korrekta här är att ge henne en vagn, om inte den ni lovat bort så en annan i samma skick och standard.