Jag utgår nu från hur mitt barns npf-utredning har sett ut hittills (inte klar än). De kommer med stor sannolikhet ställa frågor om hur ditt liv hittills har sett ut. Om du har möjlighet kan du fråga dina föräldrar i förväg om de såg att du skilde dig från andra barn när du var liten. Lekte du vanliga lekar och använde leksaker på vanligt sätt? Lärde du dig cykla, slå kullerbyttor och simma i vanlig ålder? När fick du dina första kompisar? Såg du dem i ögonen och pratade vanligt, alltså att man turas om att säga saker till varandra? Skriv ner det de svarar.
Det kan hända att de frågar om du upplevt trauman såsom våld, olyckor eller sjukhusvistelser, eller om närstående drabbats av sånt.
Jag hade också skrivit ner i förväg om det är något särskilt som du vill berätta för dem, tex saker som är svåra för dig men som du upplever att de flesta andra inte har svårt för. Men också sånt du upplever att du är ovanligt bra på. Mitt barn är tex väldigt bra på att träna på saker hon är intresserad av. Hon blir skitduktig på grund av outtröttligheten.
Mitt barn kommer att träffa psykolog och psykiater vid olika tillfällen. De kommer att prata och hon kommer också att få fylla i formulär och göra tester. En kompis barn fick göra IQ-test.
På det första mötet bör du få information om upplägget för utredningen, vilka moment som ska göras och när och var. Mycket kommer nog att klarna när du har varit där.