Undanhålla saker för sina barn/vuxna barn?

Min släkt, speciellt på pappas sida, är sådan att man inte oratar om jobbiga saker, som tex sjukdomar. 

Farmor kunde inte komma på min födelsedag ett år (var 20-nånting) då hon inte mådde bra. Året efter, när jag fyllde år igen, fick jag veta att hon haft cancer men opererats och att det var bra nu. Inte ens mina fastrar visste att farmor opererats förrän efteråt. 

Pappa höll på att dö av lunginflammation, det fick jag veta flera månader senare. Nu bor han visserligen utomlands, men ändock. 

När morfar hamnade på sjukhus pga hjärtat var mamma utomlands. Mormor ville absolut inte att mamma skulle få veta något. Nu kan jag inte lura min mamma utan hon hör direkt på min röst om något är fel så det höll inte ens fem minuter. Mormor ville inte att mamma skulle få sin semester förstörd helt enkelt. 

Det handlar inte om elakheter utan om att de inte vill att man ska oroa sig, att de inte vill vara till besvär. 

De ser det inte som att de ljuger, vilket de faktiskt inte gjort heller. Däremot är det ett undanhållande av sanningen, men det är ingen lögn i sig. 

Mina barns pappa är alkoholist (nu nykter sedan 9 månader). Barnen hade pratat om bland annat alkohol och droger i skolan och reflekterade över det själva, att pappa är alkoholist. Alkoholen är en av flera orsaker till varför vi inte lever tillsammans längre.

Vad gäller allvarliga sjukdomar kan det även vara som så att om man pratar om det så erkänner man också att man är illa ute. Så länge ingen vet kan man låtsas som att allt är ok.

Mina barn visste att pappa drack mycket. Vi hade konversationer om det. Att jag inte benämnde det som alkoholism betyder inte att vi inte talade om det. Däremot så kom de, när de var redo, och benämnde det som det det var.