Fulaste stilen på män?

Män som sätter en ära i att vara sluskiga, tänk Leif och Billy fast utan humorn, typ raggardusch, ovårdat skägg, långa naglar täckta av något brunt, keps 24/7, konstant halvöppen mun full med snus, dricker jämt läsk eller energidryck (när han inte super sig dyngrak och gör bort sig vill säga) och rapar högljutt, mjukisbyxor och tröjor med "komiska" tryck eller typ Pornhub-loggan, kör omkring i en skruttig bil med "vitsiga" dekaler. Tänk denna kille med eller utan dåligt skötta piercings och illa gjorda tatueringar.
Såna killar håller jag mig för på avstånd från.
Jag sammankopplar denna "stil" med dålig andedräkt (och lika dålig kvinnosyn).

Å andra sidan har jag lite svårt för "soft boy"-stilen också. Pastellblå hoodie som skulle se okej ut på ett litet barn men som bärs av en två meter lång kraftigt byggd man, i ett försök att se mjuk och snäll ut. Tänk typ karaktären Pinsamhet i Insidan Ut 2, gullig karaktär i filmen men inte attraktiv på män i verkligheten.
Ännu värre är det när killar försöker sig på hela "snäll och gullig pojke"-stilen när de egentligen är aggressiva och inte alls speciellt snälla. Det känns verkligen som ulven i fårakläder när man ser en kille i stickad second hand-tröja, Harry Potter-glasögon och håret i mittbena, men blicken utstrålar bara ilska.

Killar som medvetet försöker se barnsliga ut har jag svårt för. Män som är 25+ och försöker se ut (och bete sig som) som tonåringar likaså.

Sen har jag i allmänhet lite svårt för pottfrillan som verkar ha gjort comeback även för vuxna män.

För att återgå till ämnet kom jag att tänka på en annan "stil" eller vad man ska kalla det som jag dock inte sett på många år.

Gothare eller rejvare eller vad de nu var med såna där jättevida byxor med en massa kedjor och grejer, tripp-pants vill jag tro att de kallades, och "alvtröjor" med jättelång spetsig huva. Jag gillar många alternativa stilar men den stilen var inte min favorit. Speciellt inte om den var i kombination med bortrakade ögonbryn.

Något som jag aldrig har fastnat för är såna där friluftsbyxor i olika färger och med svarta förstärkningar, som så många går omkring med där jag bor. Okej att man använder dem ute i skogen eller när man typ jobbar i trädgården, men på restaurang eller nattklubb?
Min svåger nekades inträde på casino i Amsterdam för att han inte levde upp till klädkoden när han gick omkring i såna 🤣

Den frisyren kan vara helt okej på rätt ansiktsform och om man faktiskt har anlag för lockigt hår och förstärker det genom permanent, dock syns det rätt tydligt att många med den här frisyren egentligen har rakt hår som blivit sönderpermanentat. I kombination med ett avlångt ansikte är det inte vackert alls tyvärr.

Förlåt min okunnighet men vad är rutiga ridhästar?

Om jag verkligen tycker om personen bakom stilen så blir stilen mindre relevant. Sen kan ju stilen hjälpa till att skapa intresse. En av mina bästa vänner lärde jag känna just för att jag 1. tyckte han var snygg (långt hår, fina glasögon, vältränad och snygga tatueringar, precis min typ av kille) och 2. han hade metal-tröjor och även en Rammstein-tatuering. Jag som var en riktig rockbrud fattade direkt intresse. Men varför är han bara vän då? Det blev aldrig någon riktig gnista mellan oss, vi blev bara väldigt goda vänner och han klickade direkt med min brorsa när jag introducerade dem för varandra. Då började jag nästan se killen som en extra bror.

Och killen jag senare gifte mig med är visserligen också jättesnygg och har fina men mer diskreta tatueringar. Annars har han en rätt "präktig" stil, mycket märkeskläder, dyra accessoarer, "stekig" frilla, inte alls någon rockkille men min drömkille trots allt.

Något jag undviker är som jag tidigare nämnt kläder som utstrålar sluskighet, kläder med sexistiska eller rasistiska tryck, någon som går omkring med rumpstrecket eller kallingarna synliga och inte bryr sig, skitiga eller fläckiga kläder. Visst kan det dölja sig en fin person bakom en sluskig stil, men jag vill inte associeras med sådant.

Tack för förtydligandet, det borde jag ju i och för sig kunnat lista ut 😂

Åter till ämnet. Jag vet att många redan nämnt gällivarehäng som en mindre attraktiv detalj och jag håller med. Och jag tror att jag hade lyckats förtränga minnet av det värsta plagget jag visste när jag var ung.

Nämligen sidenkallingarna.

Fruktansvärt fult. För 20-25 år sedan gick killarna omkring med byxorna i knävecken och dessa hiskeliga kallingar fullt synliga. Ofta med mönster av Hälge, Simpsons, Gustaf eller någon annan seriefigur.

Det var nästan så att jag drömde om att sjuttiotalsmodet med hög midja för män skulle komma tillbaka. Jag tittade på gamla hårdrocksvideos där de unga rockstjärnorna hade supertighta jeans med bältet just ovanför höften och kände det som om jag var född i fel generation. Hellre supertighta läderbyxor än jättebaggy byxor på halvstång 😂

Jag påminde min brorsa om när han brukade glida runt i såna på mellanstadiet. Han sa att han egentligen hatade dem för att de gled upp mellan skinkorna och satte sig i midjan, och gjorde så att byxorna gled ner, så man fick häng vare sig man ville det eller inte, med en spontan wedgie på köpet. Men han kände sig tvingad att använda dem eftersom han fått dem i julklapp 😂

Idag kom jag ihåg hur badbyxorna såg ut när jag var tonåring. De gick hela vägen ner till knäna och som om inte det vore nog så brukade killarna ha vanliga boxers under. Så viktigt var det tydligen att ha häng på byxorna att de inte kunde avvara en timme i bassängen med vanliga badbyxor. Badhuset fick till slut ta ett allvarligt samtal om bakterierna som spreds i vattnet från deras gamla kallingar. Hoppas den trenden aldrig kommer tillbaka.

Å andra sidan var det inte det roligaste när jag hittade vad jag trodde var mammas gamla vita trosor, men som visade sig vara ett par Speedos som pappa använde någon gång på nittiotalet. De var så uttorkade att de föll sönder i mina händer. Huuuh.

Såna där mjukisbyxor med knappar efter hela sidan som var populära på nittiotalet är inte heller så högt upp på min lista över snygga herrplagg.