Presenter till exets nya?
Anonym (Mamma) skrev 2025-02-08 13:03:18 följande:
Varför skulle de se henne som familj? Och vadå vuxet ansvar? Varför ska jag ha ansvar för exets flickväns present öht? Det kan han sköta själv.Du verkar vara bitter?
Inlägg från: olof 45
|
-
För att hon är deras pappas partner? Styvmamma som koncept känner du nog till?
Du verkar vara bitter? -
Ja, de har nog lärt sig vad de ska säga om pappans nya partner inflör dig...Anonym (Mamma) skrev 2025-03-10 14:40:08 följande:
De bor inte ihop och enligt mina barn är de INTE familj.
Inte det minsta bitter.
Du låter sannerligen bitter, och är väldigt snabb på att påpeka att denna person minsann inte är familj.
Finns forskning som pekar på att barn som har en vidare förståelse för begreppet "familj" är lyckligare. Kan vara värt att tänka på, att du inte färgar dina barns syn här pga svartsjuka. Barn får OFTA för sig att de måste tycka illa om - eller iaf låtssas tycka illa om - en förälders nya, inför den andra föräldern. Förstå vad hemskt, egentligen!
En bra förälder lär barnen att en till vuxen i livet som man kan luta sig mot och lära sig saker utav kan vara en superbra sak!
Vad är förresten syftet med ditt inlägg? Ditt ex bad dig om en sak, du vägrade göra honom den tjänsten med flit - utan att du verkar tycka att barnen kunde ha känt sig som bättre människor om de hade fått en påminnelse och kunnat uppvakta en annan människa på bättre sätt. Jag antar att du inte sa åt ditt ex att "nej, jag tänker minsann inte hjälpa dig!" utan det fick han bara märka av senare, så barnen hamnade i kläm när han undrade hur de tänkt uppmärksamma "Gretas" födelsedag?
Jag vet itne jag... Jag får inte direkt bra vibbar från dina inlägg. Kan vara värt att fundera på hur du aktivt kan stödja dina barn och GARANTERAT inte umgängessabotera eller liknande... Jag menar, min kompis (som jag tycker sköter detta galant) ser definitivt till att barnen uppmärksammar både pappa, pappans nya och pappans förälders födelsedagar. Hjälper dem komma ihåg, har hjälpt till att köpa kort och en liten blomma vid ett tillfälle. Uppmuntrat teckningar och sånt. Det räcker inte med att "nå, jag pratar itne illa om xxx i närheten av barnen" i min mening. Inte om man på riktigt vill sätta barnens välbefinnande först! -
Nu gör du väldigt många antaganden.Anonym (vilken) skrev 2025-03-10 16:10:22 följande:Pappan blev ju sur i efterhand.
Han bad inte om nåt, han förväntade sig att TS skulle fixa, och blev sur att hon inte gjorde det. Han hade inga förväntningar på sig själv att se till att barnen skapade denna goda relation till hans nya. Utan nej, det skulle han ex ordna åt honom. Och därmed satte han själv sina barn i kläm inför den nya.
Men förväntningar på män/pappor kan vara hur låga som helst och ändå vara alltför höga.
Min poäng är följande:
barnen har diagnoser och behöver aktiv face-to-face påminnelser. Pappan tyckte det var rimligt att be mamman göra detta, eftersom barnen var hos henne.
Sedan kan följande hända: (1) mamman bara ignorerar, vilket gör att pappan ÄR I TRON att allt är udner kontroll, och därför tar han inga aktiva steg. (2) mamman säger 'du får ingen hjälp av mig', och då får pappan en chans att tänka om/aktivt ta tag i saken själv. (3) mamman hjälper till.
Jag gissar att nr (1) är vad som hände här. Och det gör att jag tror att mamman är den som sköter sig dåligt just i denna situation. Hur hon, eller pappan för den delen, sköter sig i övrigt vet jag inget om och behöver itne debattera det vidare, -
Nåja... Jag har bara analyserat situationen, och försöker få mamman att agera på bästa sätt för sina barn. Alla situationer där man kan få umgängessaboterande mammor att tänka till, tycker jag att man ska ta! Sett alltför många barn fara illa pga idioter till vuxna.EnAnonumius skrev 2025-03-10 21:35:23 följande:Du var jätte duktig på att göra en jäkla massa antagande om TS i ditt inlägg #57...
Skitsnack du kommer med här..
Det är inte alls rimligt av pappan att be exet (barnens mamma) om att påminna barnen om hans nyas födelsedag.
Pappan är ju väl medveten om barnens diagnoser, så han kunde gott fixat med presenter tillsammans med barnen på¨HANS vecka..
Men vad gör den latmasken? Jo i stället för att fixa med present till hans nya från barnen tillsammans med baren, på sin pappavecka så anser han att barnens mamma skall fixa HANS jobb med att påminna barnen om att fixa present.
Det är pappans jobb att vara aktivt ansvarig för presenterna från barnen om han anser att barnen skall fixa presenter till hans nya.(1) Det är rätt så orimligt av pappan att förvänta sig överhuvudtaget att TS skulle ha allt under kontroll bara för att hon ignorerar det. Pappan skall ha hela kontrollen själv för presenter till hans nya från barnen, om pappan anser att barnen skall ge presenter till hans nya.olof 45 skrev 2025-03-10 16:22:34 följande:Sedan kan följande hända: (1) mamman bara ignorerar, vilket gör att pappan ÄR I TRON att allt är udner kontroll, och därför tar han inga aktiva steg. (2) mamman säger 'du får ingen hjälp av mig', och då får pappan en chans att tänka om/aktivt ta tag i saken själv. (3) mamman hjälper till.
Jag gissar att nr (1) är vad som hände här. Och det gör att jag tror att mamman är den som sköter sig dåligt just i denna situation. Hur hon, eller pappan för den delen, sköter sig i övrigt vet jag inget om och behöver itne debattera det vidare,
Pappan är en vuxen människa och har barn, då skall han ta hela (100%) ansvaret för barnen och eventuella presenter från barnen till hans nya om han anser det är viktigt.
(2) Nej TS skall inte behöva ha det ansvaret att säga ifrån "det får du sköta själv", herregud pappan är en vuxen människa och kan begripa såpass att det är hans jobb att sköta det själv.
Det är inte TS ansvar/jobb att tänka åt pappan, genom att säga åt honom "fixa det själv".
(3) Varför skall TS hjälpa till?
Det är ju pappans som anser att barnen skall fixa presenter till hans nya, då är det pappans jobb att fixa detta också, utan att TS skall behöva säga ifrån och/eller utan att TS skall göra hans jobb med att påminna barnen för något HAN vill att barnen gör, d.vs ge presenter till hans nya.
Nej du har rätt att hur de sköter sig i övrigt är knappast en diskussion. Men något som man skulle kunna diskutera är ju varför DU anser att TS skall göra latmaskens (pappans) jobb med att påminna barnen om presenter till hans nya. N är pappan hade all tid i världen att fixa det på HANS vecka med barnen.
Anser du inte att pappan har det minsta ansvar alls? Anser du att fixa med presenter enbart skall vara mammans jobb även om man har separerat, och då även har skyldighet mot pappan att "hjälpa barnen" att fixa med present till pappans nya, annars är hon en bitter mamma?
Det är en rimliga frågor att ställa till dig med tanke på hur du skriver i din kommentar och ansvarsbefriar pappan helt från sitt ansvar med att påminna barnen om presenter till hans nya, när han anser att barnen skall ge detta till henne.
Självklart kan man tycka att pappan kunde ha fixat hela denna situation utan hjälp från sitt ex. Självklart!
Men, i en situation där (idet här fallet en pappa) ber om hjälp - oavsett om vad - och medföräldern inte aktivt KOMMUNICERAR att denna inte tänker göra som hen blivit ombedd, så saknar ju pappan INFORMATION. Och det gör att barnen riskerar att komma ikläm.
hade jag tyckt att mamman hade gjort fel om hon svarat "det där får du sköta själv". ABSOLUT INTE. Det är kanske t.o.m. vad jag skulle ha rekommenderat. Men att INTE kommunicera? Det tycker jag är fel.
Det jag reagerar på är alltså att pappan verkar ha varit i tron att barnen skulle ha fåttt hjälp, och att han blev förvånad EFTER att barnen åter hade kommit tillbaka till honom. Och DET säger mig att TS saboterat situationen. Och satt SINA EGNA BARN i en dålig sits. -
Specifikt svar till din poäng nummer 2: Det är inte TS ansvar/jobb att tänka åt pappan, genom att säga åt honom "fixa det själv".EnAnonumius skrev 2025-03-10 21:35:23 följande:Du var jätte duktig på att göra en jäkla massa antagande om TS i ditt inlägg #57...
Skitsnack du kommer med här..
Det är inte alls rimligt av pappan att be exet (barnens mamma) om att påminna barnen om hans nyas födelsedag.
Pappan är ju väl medveten om barnens diagnoser, så han kunde gott fixat med presenter tillsammans med barnen på¨HANS vecka..
Men vad gör den latmasken? Jo i stället för att fixa med present till hans nya från barnen tillsammans med baren, på sin pappavecka så anser han att barnens mamma skall fixa HANS jobb med att påminna barnen om att fixa present.
Det är pappans jobb att vara aktivt ansvarig för presenterna från barnen om han anser att barnen skall fixa presenter till hans nya.(1) Det är rätt så orimligt av pappan att förvänta sig överhuvudtaget att TS skulle ha allt under kontroll bara för att hon ignorerar det. Pappan skall ha hela kontrollen själv för presenter till hans nya från barnen, om pappan anser att barnen skall ge presenter till hans nya.olof 45 skrev 2025-03-10 16:22:34 följande:Sedan kan följande hända: (1) mamman bara ignorerar, vilket gör att pappan ÄR I TRON att allt är udner kontroll, och därför tar han inga aktiva steg. (2) mamman säger 'du får ingen hjälp av mig', och då får pappan en chans att tänka om/aktivt ta tag i saken själv. (3) mamman hjälper till.
Jag gissar att nr (1) är vad som hände här. Och det gör att jag tror att mamman är den som sköter sig dåligt just i denna situation. Hur hon, eller pappan för den delen, sköter sig i övrigt vet jag inget om och behöver itne debattera det vidare,
Pappan är en vuxen människa och har barn, då skall han ta hela (100%) ansvaret för barnen och eventuella presenter från barnen till hans nya om han anser det är viktigt.
(2) Nej TS skall inte behöva ha det ansvaret att säga ifrån "det får du sköta själv", herregud pappan är en vuxen människa och kan begripa såpass att det är hans jobb att sköta det själv.
Det är inte TS ansvar/jobb att tänka åt pappan, genom att säga åt honom "fixa det själv".
(3) Varför skall TS hjälpa till?
Det är ju pappans som anser att barnen skall fixa presenter till hans nya, då är det pappans jobb att fixa detta också, utan att TS skall behöva säga ifrån och/eller utan att TS skall göra hans jobb med att påminna barnen för något HAN vill att barnen gör, d.vs ge presenter till hans nya.
Nej du har rätt att hur de sköter sig i övrigt är knappast en diskussion. Men något som man skulle kunna diskutera är ju varför DU anser att TS skall göra latmaskens (pappans) jobb med att påminna barnen om presenter till hans nya. N är pappan hade all tid i världen att fixa det på HANS vecka med barnen.
Anser du inte att pappan har det minsta ansvar alls? Anser du att fixa med presenter enbart skall vara mammans jobb även om man har separerat, och då även har skyldighet mot pappan att "hjälpa barnen" att fixa med present till pappans nya, annars är hon en bitter mamma?
Det är en rimliga frågor att ställa till dig med tanke på hur du skriver i din kommentar och ansvarsbefriar pappan helt från sitt ansvar med att påminna barnen om presenter till hans nya, när han anser att barnen skall ge detta till henne.
I fall där det gäller BARN så håller itne jag med dig. Man kan alltid säga "det är iten mitt jobb att påminna pappan om att det är pappa-frukost på dagis", osv osv - och det stämmer att det inte är mammans jobb. MEN om hon inte gör det, så är det barnen som kommer i kläm. Så är det bara.
Allt som handlar om att lära sitt dumma ex en läxa, men som sätter barn i kläm, är jag emot. Kommer alltid vara.
Skaffa inte barn med lata idioter är mitt tips. Min fru har aldrig behövt påminna mig om barns aktiviteter, vad deras fröknar heter, när det är kvarsamtal, vad barnens personnr är, vilken storlek de har i kläder, när ny vinterjacka behöver köpas osv. Aldrig! Equal partners.
Så skaffar ni barn med idioter, får ni sedan stötta era barn. -
det är itne värt att svara på ditt medelande. Du har itne skrivit något värt att läsaEnAnonumius skrev 2025-03-11 14:24:25 följande:Ja det stämmer att det finns många barn som far illa.
Men nu handlar det ju knappast om att barn far illa i TS fall eller att TS aktivt hindrar barnen att vara hos pappan varannan vecka.
Det handlar om att TS inte vill göra pappans jobb med att påminna barnen om presenter till hans nya. Det är något pappan bara ska fixa själv.
Och det är bara direkt infantilt antagande av dig att komma surrandes med "umgängessaboterande mammor" ocxh att TS skall få sig en tankeställare.olof 45 skrev 2025-03-11 13:13:41 följande:I fall där det gäller BARN så håller itne jag med dig. Man kan alltid säga "det är iten mitt jobb att påminna pappan om att det är pappa-frukost på dagis", osv osv - och det stämmer att det inte är mammans jobb. MEN om hon inte gör det, så är det barnen som kommer i kläm. Så är det bara.
Ursäkta vad svamlar du om här? Din text här saknar ju helt samröre med innehållet i min text.
Om pappan anser att det är så viktigt med att barnen ger presenter på hans veckas så skall pappan fixa det tillsammans med barnen på hans vecka, inte bekvämt ringa till TS och säga till henne att påminna barnen.
Latmasken till pappan kunde ju be om att få prata med barnen själv och påminna dem om present till hans nya om det var så viktigt för pappan. Men va gör latmasken? Jo han väljer att dumpa över hela ansvarets på TS i stället för att ta ansvaret själv och påminna barnen.
Så kommer det sedan en infantil, person på nätet och försvara pappan med näbbar och klor och utan som helst grund anklagar TS för att umgänges sabotera. 🙄🙄
Ja det är vi alla. Ingen vill ju att barnen skall komma i kläm.
Det borde du ju vara med.
Men vad är din kritik mot pappan? Det är helt bortblåst och du spyr galla enbart över TS. Och sjunker så lågt som att anklaga henne för umgänges sabotage. Trots att det är så långt ifrån umgängessabotage det handlar om i TS fall faktiskt.Vad duktig du är som kommer ihåg sådant och tar ansvar. Vad vill du ha en medalj, en medalj i självskryt?olof 45 skrev 2025-03-11 13:13:41 följande:Skaffa inte barn med lata idioter är mitt tips. Min fru har aldrig behövt påminna mig om barns aktiviteter, vad deras fröknar heter, när det är kvarsamtal, vad barnens personnr är, vilken storlek de har i kläder, när ny vinterjacka behöver köpas osv. Aldrig! Equal partners.
Fast uppenbarligen får inte TS sätta ned foten och se till att pappan tar sitt faktiska ansvar och blir då "likvärdig förälder", då skall du yla och tjura och sjunka så lågt och hävda att TS "umgänges saboterar" och att "barnen kommer i kläm". 🙄Wow, vilket bra tips..
Hittade du det tipset på ett cornflakes paket? -
Fast nu är ju inte pappan här och läser (antar jag). TS kan bara kontrollera vad hon själv gör.Anonym (vilken) skrev 2025-03-11 13:36:20 följande:Det som jag strukit under är det enda relevanta i ditt inlägg.
Pappan är den som skapat situationen och satt sina barn i en dålig sits. Sen försöker han skylla ifrån sig på sitt ex.
Och hon borde fundera på hur hon gör situationen så bra som möjligt för sina barn.
Hade det blivit bättre för barnen om hon hade SVARAT/KOMMUNICERAT med sitt ex? Det tror jag.
That's my point. Inte att pappan är utan ansvar. Men nu hade han ju redan agerat på dumt/blåst/inkompetent sätt - det är redan givet i TS frågeställning. Så jag startar resonamanget där.
Även om pappan är ett stolpskott, så behöver ju inte TS göra det värre. -
Men snälla, läs det jag skriver.EnAnonumius skrev 2025-03-11 15:05:56 följande:Oj oj oj oj oj....
Även om du NU när många har sagt till dig om dina dumma svar i tråden, så kommer du bara med en radda av ord om pappan.
Ändå i slutändan så lägger du över HELA ansvaret enbart på TS. Och anser att TS har hela ansvaret i grund och botten.
Inte ett ord, trots din harang av invektiv om pappan, om att pappan borde se över situationen med barnen och vad han kunde göra för dem.
Gång på gång säger jag att pappan gjort fel MEN man kan bara ändra på sig själv!
Ts kan bara kontrollera sig själv!
Fler skilsmässoföräldrar borde förstå detta. Jag vet psykologer som ger samma råd - att för BARNENS SKULL bör man som mamma påminna pappor om saker, trots att det känns bittert. För. barnens. Skull.
Hur surt det än känns.
Sedan kan man försöka sätta gränser mot pappan samtidigt, men inte på ett sådant sätt så barnen kommer ikläm!
Det är min åsikt.
Sammanfattningsvis:
TS ex är dum. Jag säger inget emot det. han borde itne ha frågat TS om hjälp, utan skött saken själv.
Jag tycker inte att TS borde hjälpa - men genom att inte ta den dialogen DIREKT MED PAPPAN, så hamnade BARNEN att ta smällen/pappans besvikelse., Kul för barnen? Tror ni det? Det tror inte jag.
Tänk vad mycket surhet jag bemöter här, fast jag försöker sätta BARNEN i fokus?
Skumt... men men. Tycker ni att mammor 'får' bete sig dåligt för att deras ex är stolpskott även om barn kommer i kläm, då kan jag bara beklaga -
Ingen som har sagt att det är TS ansvar. Pappan borde skött det bättre absolut.molly50 skrev 2025-03-11 15:22:31 följande:Men det är väl ändå pappan som sätter barnen i en dålig sits när HAN inte påminner barnen,på SIN vecka,att köpa present åt HANS flickvän?
Hur kan det bli TS ansvar?
Visst ska man samarbeta kring barnen,men det är ju en viss skillnad på att påminna om t ex utvecklingssamtal på skolan/förskolan,barnens pers.nr osv och på att se till att barnen köper presenter åt ens ex nya partner. Tycker i alla fall jag.
Men mamman blev ställd inför ett VAL - göra situationen bättre, eller sämre, för barnen. Och jag anser att hon kunde ha hanterat det bättre. Vi ställs alla inför liknande val. "Be the bigger man", som man säger. Alternativt, agera efter vad som är bäst för barnen. Sätt bitterheten åt sidan, för deras skull.
Som sagt, hade jag trott att pappan var här inne och läste, så skulle jag gett en gänga till honom. men det är bara TS som vi kan tala med här - och hon bör inte få applåder om hon ignorerade ett meddelande från sitt ex, och skickade iväg barnen till en obehaglig stund, med vett och vilja. -
Det kunde han absolut. Men han kanske tänkte att det skulle vara en positiv sak att meddelandet kom från dig? Vem vet hur han resonerade? Spelar det någon roll för frågeställningen ?Anonym (Mamma) skrev 2025-03-11 15:46:30 följande:Han kunde ha RINGT barnen SJÄLV. Samtliga har telefoner.
Det enda du vet är att han bad dig om en tjänst. Det irriterade dig, fine. Men SVARADE DU TILL HONOM att du inte tänkte göra som han bad? Så att han hade den informationen, och kunde agera utefter det? Och så barnen itne gick rakt in i en laddad situation, där pappan hade förväntningar, och säkerligen uttryckte besvikelse?
Om du itne kommunicerade ett NEJ, så skickade du barnen rätt in i en obehaglig situation.
Du kan välja att vara en bättre mamma till dina barn, i alla situationer, även om ditt ex tjänar på det.