Presenter till exets nya?

Jag försöker öppna hennes ögon. Hon låter enligt mig bitter och ohjälpsam, och motiverar det med nåt slags hat mot exet. Jag försöker få henne att tänka på barnen istället, och ignorera exet. Visst får han nytta av att hon hjälper barnen - men är det så himla fel?

Din kommentar om "men men men" känns onödigt. Jag behöver inga påhopp eller analys av mina inlägg. Antar att du är sur för att jag är man med åsikter? Då får du jobba på dig själv

Håller med om att det är hans ansvar - men han hade redan brustit i det (eller tänkt fel, iom att han försökte lasta det på TS). Så för mig blir frågeställningen itne "vad borde pappan ha gjort" utan GIVET att pappan redan gjorde X, vad borde TS göra, i just den situationen?

Tänker verkligen alla här inne att man själv inte är ansvarig för att göra det bästa av en situation? Att det är ok att ignorera meddelanden istället för att svara på dem? Eller gäller det bara ex-män?

Om er mormor hade fått för sig att du borde ta med en kaka till er kusin, och skickar ett meddelande om det - men du tänker att nej, jag är inte ens bjuden till det kalaset så det får hon ju ordna själv, mormor. Galet att hon tror att jag ska ställa mig och baka. SKULLE NI INTE SVARA PÅ SMS:ET? Så mormor får veta att hon tänkt fel? Eller ska mormor bara dyka upp på kalaset, kak-lös? 

Jag fortsätter tycka att
- det är pappans ansvar och han borde gjort både det ena och det andra
- han gjorde doch inte rätt saker, och skickade ett meddelande till TS
- TS borde ha svarat (nekande), men ändå svarat - för annars är hon oartig, dålig på att kommunicera OCH utsätter barnen för onödiga konflikter (eftersom pappan inte fått info utan tror att barnen blivit påminda - och så riskerar barnen att få skäll! Pga att mamman inte klarar av att kommunicera ett nej direkt till pappan)

Enkelt - man kan bara kontrollera sina egna handlingar! Så jag försöker fokusera på vad TS och enbart TS kan göra för att ordna sådana här situationer på ett sätt som är bäst för barnen. Att ge en känga till sitt dumma ex vid varje tillfälle som ges är INTE det bästa för barn. Tro mig.

Plus att jag - i vartenda inlägg - skrivit att det är pappans fel.  Jag förstår inte hur ni kan missa att läsa det?

Vadå mera ansvar än pappan? Ingen slåss för att mamman ska ta ansvar för situationen (=att påminna/ordna present till pappans nya). Jag kan inte se ett enda sånt inlägg.

Min poäng är att pappan borde ha fått kommunicerat till sig att han gick över gränsen INNAN barnen kom till honom - eftersom barn itne ska användas som budbärare. 

Vilket vilken skilsmässoexpert eller barnpsykolog borde hålla med om.

TS kunde ha skickat ett tydligt "nej", vilket tar en sekund. Eller så kan hon skicka in barnen i en situation, där de blir budbärare om att mamman inte gjort som pappan bett om. 

Jag hoppas ni som tjafsar gör det för att det är er hobby - men att ni innesrt inne förstår att man inte skickar in barn till en sådan situation där de får stå och höra "Men vadå? jag skickade ett sms till er mamma!? Har hon iten sagt något?". Barnen kan uppleva det som skäll, uppleva skam, vilja försvara sin mamma men ändå itne skapa konflikt med sin pappa osv.

Använd inte barn som budbärare. Se till så era ex får dåliga nyheter (whatever it's about) från er INNAn han möter barnen, och inte att han får det direkt från barnen.

Pheew. This is so basic. Fattar itne riktigt att jag hamnat att förklara sådana här enkla grejer för vuxna människor...

Visst, men det är inte en så intressant frågeställning, och hjälper inte barnen i den här situationen.

Gjorde pappan fel? Ja. Färdigdiskuterat. Ingen kommer tycka att han gjorde rätt.

Gjorde mamman fel som itne vill påminna barnen? Nej. Det är inte hennes ansvar att göra det.

Gjorde mamman fel som bata ignorerade sitt ex och skickade barnen som budbäarer (inte riktigt bekräftat av TS, men det låter sp). ja, där kunde hon ha skött sig bättre.

Sunt förnuft säger mig det

Förebygga vad? Vad menar du?

Jag har itne byggt några scenarier - jag har FRÅGAT TS om hon svarade nej till sitt ex, eller bara ignorerade hasn sms. Hon har inte svarat, och då har jag anatgit, och skrivit tydligt att det inte är bekräftat, men låter som att så är fallet (att hon inte hörde av sig till exet för att säga nej). Hur är det att "bygga scenarier"? 

Sedan är inget "påhittat", utan det är vedertaget att rekommendationen för skilsmässoföräldrar är att man INTE ska använda barn som budbärare mellan föräldrarna, eller orsaka att de hamnar i kläm. Men alla klarar inte av att ta detta vuxenansvar.

Sen är det VERKLIGEN inte svårt att föreställa sig hur barnen antagligen kände sig, när pappan undrar varför de inte gjort någon ansträgning, och påpekar att pappa minsann sagt åt mamma att påminna dem. Barn mår dåligt av att konfronteras med sådant, och det finns inget som säger att barnen "förstår" att detta är pappas ansvar och att han inte borde ha bett mamma påminna.

Vilket hade varit helt ok - det hade varit en form av komminukation. 

Att säga "Nej, det där borde du inte ens ha bett mig om" är ett annat ok svar.

Det är MENINGEN att man ska hitta på i sitt eget huvud vad som kan hända som konsekvens av sitt egna beteende! 

Det är hela mig poäng, med alla inlägg. Jag VET att jag "föreställt mig" hur barnen kan ha regaerat. Jag gör det med flit. Jag tycker nämligen att mamman borde ha föreställt sig samma - tänkt till; borde jag ge pappan ett svar, så han kan avreagera sig på mig (en annan vuxen), eller skickar jag in barnen till en situation som KAN VARA obehaglig? 

Herregud. Läs mig inlägg igen är du snäll.

Man kan alltid skylla på andra. Det är ändå så att man bara kan kontrollera sina egna gärningar. Two wrongs don't make a right, som det brukar heta. Bara för att pappan betett sig dåligt, behöver inte TS följa samma spår, utan HON kan agera på bästa möjliga sätt för barnen.

Pappan tyckte att han hade 'löst' sitt problem genom att delegera till TS. Idiotiskt tänkt, är alla här inne överens om.

Ändrar ändå inte det faktum att TS borde ha sagt ifrån till pappan. INNAN barnen åkte tillbaka till pappan. Så barnen INTE blir budbärare. 

(Notera ännu en gång, för många härinne verkar ha fått för sig att jag tycket TS borde ha följt pappans direktiv - jag säger inte att TS borde ha gjort det pappan bad om. Bara att hon borde ha låtit honom få veta att hon inte tänkte plocka upp den bollen).