Presenter till exets nya?

Jag har redan svarat på det här.

Jag har sagt att nej, pappan tänkte inte på barnens bästa.

Men eftersom pappan inre är här inne och skriver trådar, så har jag fokuserat på vad TS kan göra för sina barn. 

Visst hon kan välja att inte skydda dem och rycka på axlarna och säga att det är deras pappa som inte tänker på dem. Men i mina ögon så är slutresultatet att barn blir lidande, och INGEN vuxen gjorde något åt saken. Grattis till barn som inte har någon trygg vuxen att luta sig mot liksom.

Fattar du nu? Man kan inte bara klaga på den andre föräldern, och tänka "jahapp, barnen lider - men det är iallafall inte mitt fel!". Slutmålet ska väl vara att barnen itne blir lidande, eller? OM den andra föräldern gör något idiotiskt så kan man inte kliva in i en tidsmaskin, uatn man måste tänka "Jaha. Nu har Danne gjort XYZ. Vad kan JAG göra i den här situationen?" Tycker jag.

Nej, TS borde inte ha dragits in överhuvudtaget. Bra kommentar. Väldigt hjälpsamt perspektiv! Not. 

Jag vet inte hur mycket du vet om problemlösning, men att åka tidsmaskin brukar inte fungera. Att fokusera på vad andra människor "borde ha gjort" brukar itne heller hjälpa.  Så jag har utgått från det TS skrivit - DÄR HON DE FACTO BLEV INDRAGEN REDAN. Det faktumet kan man inte göra något åt! Så man börjar problemlösningen givet den premissen. 


Så jag har hela tiden utgått från att pappan redan fattat ett dåligt beslut. Det är givet i frågeställningen. Går ej att ändra på!

Vad hjälper det att skriva "nejmen, så borde inte pappan ha gjort"?

Situationen är given. TS är den vi kommunicerar med i den här tråden. Vad sägs om att hjälpa HENNE hatera sitt ex och sina barn, på bästa möjliga sätt? 

Hon borde sätta gräner mot sitt ex, så han förstår förväntningarna - framgent. Mitt i en situation är det dock svårt att sätta gränser genom att leka tysta leken. Hon måste nämligen kommunicera så mycket som det krävs så barnen inte hamnar att behöva kommunicera åt henne. 

Enligt vad jag läst så påminde han dem också via just telefonerna, men han trodde itne det var tillräckligt pga diverse diagnoser - att face-to-face påminnelse var nödvändigt.

Säg det till honom.

Nä just det - han är inte med i den här debatten.

Det är hursomhelst ingen som motsagt sig ansvarsfördelningen, eller det du just skrivit. 

Håller med.

TS borde arbeta för att pappan ska förstå var hon sätter sina gränser. 

Hon borde göra detta på egen hand, och hålla barnen utanför den dialogen.

Jobbigt för TS? Absolut!

Hör det till ens 'jobb' som skilsmässoförälder att navigera just dessa svårigheter? Jepp. 

Så mitt tips är ännu en gång att skifta tankesättet från "jag vill inte göra tjänster till mitt dumma ex" till "jag måste kommunicera tydligt till mitt ex, för barnens skull, Även om han "borde" fatta saker själv. 

Sista poäng som jag tänker göra här (i hopp om att NÅGOT av det jag försökt förmedla fastnat hos någon);

Ni som inte riktigt vill förstå konceptet att "agera för barnens bästa"; tänk tvärtom: Vilket agerande skulle vara absolut SÄMST från barnens perspektiv?

I detta fall; TS har fått ett orimligt krav från sitt ex. hennes val är (A) att göra det exet kräver; (B) att säga ifrån (trevligt eller otrevligt), och (C) att inte säga någonting alls. 

Så försöker man sätta sig in i barnens situation, samt "personlig kostnad":

(A): Barnen bryr sig egentligen inte, och det är ett orimligt krav från pappans håll, men detta är ändå ganska neutralt från barnens perspektiv. "Kostnaden" från mammans håll är dock stor.

(B): Barnen behöver inte ens veta om hur dialogen gått mellan föräldrarna om den här saken, så helt neutralt alternativ. Kostar mamman en halv minuts ansträgning (skriva ett sms). 

(C): pappan har inte fått något svar, så kan vara i tron att mamman de facto HAR påminnt barnen. Pappan kan därför ha förväntningar på barnen. Han har ingen chans att veta vad som skett innan han träffar barnen igen. han kan reagera med ilska, besvikelse, eller en axelryckning. Vem vet? Men risk för ilska - eller smutskastning mot mamman - existerar. Alternativet bör undvikas

Därmed borde analysen vara klar! Så agerar man som skilsmässoförälder som alltid sätter barnens upplevelse först. 

Jag vet att TS skrivit detta. Du verkar missa poängen? Vilket var att hon skulle lista upp sina möjliga alternativa handlingar, och välja det som var minst skadligt för barnen

Säkert inte. 

Men hennes främsta resonemang verkar vara att stå upp emot sitt ex och minnsann inte ens svara honom när han ber om galna saker.Prio ett = ge igen på sitt dumma ex.

Och OM hon hade tänkt igenom det, så kanske hon hade insett att det var värt att skicka ett snabbt "nej" via sms, så inte barnen behövde det förmedla till sin pappa.

Folk verkar inte förstå att det finns olika nivåer av att "sätta barnens bästa först". Vilket är vad jag försöker belysa.

Det TS beskriver är inte det värsta jag någonsin hört, långt ifrån. Men samtidigt visar hon en attityd att om barnen blir skadade pga pappans beteende så bryr hon sig inte, eftersom det är pappans fel. Att barnen lider spelar mindre roll? Bara hon kan skylla på pappan?

Rent filosofiskt - om någon blir lidande och du hade kunnat göra så personen hade sluppit lidandet, är inte du iaf medskyldig till lidandet?

Tycker du det är att sätta barnens bästa i främsta rummet?

Nej. Självklart inte?

Jag har sagt tiotal gånger att pappan i denna situation inte verkar vara en bra pappa. 

So what? Mina råd gäller vad en MAMMA kan göra, för att udnerlätta för sina barn, när de har en dålig pappa.

TS har sagt att pappan "är sur". Hon har också skrivit att barnen inte brytt sig speciellt mycket om att fixa presenter till pappans nya tjej, vilket man kan förstå.

TS har inte sagt ifall pappan riktat surheten, eller kritik om att mamman inte påminnt barnen, direkt till barnen eller inte. Inte vad jag kunnat läsa iaf. TS har inte heller sagt något om hur barnen känner nu, efter att pappan blev besviken och sur. Vi vet inget om vad som hände mellan barnen och pappan, när barnen dök upp hos honom.

Sen tycker jag att du upprepar många saker som jag redan hållit med om, och jag förstår inte syftet med det riktigt. Ja, ts borde sätta ner foten. Att de inte ska svartmåla varandra framför barnen. Självklart.

Däremot - om barnen kände att de hamnade i kläm för att pappa hade bett mamma påminna dem om en sak, men mamma valde att inte göra det OCH att inte säga det till pappan direkt - då ÄR mamman medskyldig. Hon hade kunnat förhindra att barnen hamnade i kläm, genom att ta diskusionen med pappan INNAN barnen åkte dit! Men det resonemanget har jag redan förklarat. Many, many times.

inget hindrar oss från att få henne att förstå att om hon sväljer sitt hat mot ex:et och börjar agera ÄNNU MERA för barnens bästa, så vinner barnen på det.

Är det därför du upprepar dig? För att du vill att mamman i det här fallet ska få en kram och en applåd?

Hon kan få höra att ja, pappan är löjlig som är sur för att hon itne påminde barnen om något some verkligen inte var henens ansvar, Abolsut! Pappan är ett stolpskott, och han borde inte ha frågat, och han är löjlig som är sur över sitt egna misslyckande.

Och jag hoppas att TS nästa gång pappan kommer med något orimligt krav, klarar av att sätta tio sekunder på att skriva "Nej" i ett sms och trycka iväg det.

Jag hoppas att alla skilsmässoföräldrar som läser den här tråden tänker till och fudnerar på om de gör livet bättre eller sämre för sina barn, när de agerar ut mot barnets andra förälder. Även om det gäller s.k. silent treatment, som de tycker exet förtjänar... 

Ja. Den enda man kan styra över är sig själv.

Sätt barnen först. Var den mamma som de förtjänar. Svälj förtreten i att exet tjänar på vissa saker du gör för barnens skuöö  - det finns ändå absolut saker mamman kan göra mot pappan som barnen inte alls märker av, ifall hämnd känns viktigt av någon anledning...

Är detta verkligen revolutionerande?

Barnen kan få leva med en hemsk förälder - eller två! 

Eller: se på saken såhär: NÅGON måste ju ta första steget mot bättre sammarbete! Varför INTE TS?

(Plus det jag sa innan - bara för att pappan gör ett dåligt jobb, är ingen ursäkt till att mamman gör detsamma)

Detta...

Just detta..

Det som är märkligt är att OLF45's inlägg innehåller ingen analys baserat på  fiktiva scenario kring det "Om nu pappan inte vill samarbeta". Kan ju undra varför.....🤔

Precis..

Märkligt att det liksom flög högt över hans huvud detta med att pappan smutskastar mamman inför barnen.

Uppenbarligen är det bättre att "slå ned" TS på knäna och tvinga henne till att slå knut på sig själv för att bli bättre på att "kommunicera"...🙄

Herregud, ge mig styrka. Nu är han arg IGEN, över att jag inte såg till att de fixade presenter till HANS födelsedag heller 🤦?♀️ han vill inte ha hemgjorda presenter, han vill att de ska köpa något. Igen - för pengarna de får av mig.