Ingenting känns riktigt värt längre
Hej, nu vet jag inte om det är som jag tolkar det så jag ber om ursäkt om jag förstått fel. Jag upplever att du kanske inte mår jättebra?
Jag är lite i en liknande sits, flyttade till en ny stad för jobb för ett och ett halvt år sedan. Jag har känt mig väldigt ensam under denna period, det är en liten stad och svårt att träffa människor. Jag har upplevt att det blivit svårare och svårare att hålla mig motiverad att göra saker utanför arbetstid. Tillslut har jag känt att det är lika att jag går och lägger mig för att det bara ska bli en ny arbetsdag, helgen har varit hemsk då man är helt själv.
Jag insåg att det påverkade min psykiska hälsa och att min ensamhet gjorde mig mer ensam, jag isolerade mig för att jag kände att "ingen vill vara med mig" tvivlade på min personlighet och i princip att ingen skulle sakna mig. Inget kändes roligt och när det väl dök upp något tackade jag nej.
Jag insåg att jag började gå in i någon form av depression eller nedstämdhet. Jag har efter det försökt mig på lite självhjälp. Egentligen är väl psykolog bäst, men det kändes så svårt att ta tag i. Jag köpte lite böcker som handlar om psykisk hälsa och har börjat använda mig av en "bra bok" som Mia Törnblom rekommenderar.
Jag är idag egentligen lika ensam som innan men jag mår mycket bättre i det. Jag kommer iväg till gymmet, jag har börjat läsa mer böcker, minskat min skärmtid och ser fram emot de aktiviteter som jag planerar in, även om det kan vara sådant jag gör själv.
Jag vet inte om det hjälper dig, jag hoppas i alla fall att du hittar nyckeln till vad som gör att du kan komma till den situation som du vill vara i, kram