Varför tänker jag så plötsligt?

Samma för mig, är 39. Jag har alltid sett någorlunda bra ut och har liksom tagit det för givet. Träffade min man tidigt i livet och har liksom inte haft ?behov? av att se bra ut. Sen plötsligt för typ två år sedan drabbades jag av känslan att perioden där jag är snygg snart är över och då plötsligt började jag bry mig mycket mer. Förhoppningsvis är det väl övergående.

Det finns för övrigt mycket man kan göra med utseendet som inte direkt är ?ingrepp?. Saker som inte skadar särskilt mycket eller som man riskerar att ångra för all framtid, men som ändå verkligen får en att känna sig fräschare. Att unna sig en riktig tandblekning hos tandläkaren, exempelvis.

Hej, 
ja men det är nog insikten i att det där ungdomligt snygga snart är borta. Samtidigt har jag aldrig tänkt så om äldre kollegor tex. Har inte värderat på det viset och är väl egentligen inte en person som gör det. Känner inte riktigt igen mig själv i detta. Väldigt självkritisk. Sen om 10 år tänker man väl att vad ung man såg ut i denna ålder.
Tror mycket också beror på att många gör botox och fillers och inte har några rynkor. Då känns det mer påtagligt när en själv åldras naturligt tror jag.