Hon är ju såpass gammal att hennes personlighet och sätt att vara på är redan är format. Man brukar inte ändra sig drastiskt när man är i den åldern.
Jag tycker inte att du ska utsätta ett barn för hennes känsloutbrott. Hon kanske beter sig rimligt mot barnet barnet när det är en bebis men när barnet är i trotsåldern eller blir en jobbig tonåring?
Man blir så oerhört sårbar när man älskar sitt barn. Det finns inget värre än när barnet inte har det bra. Jag förstår verkligen att du tvekar till att skaffa barn med en kvinna som beter sig så obehärskat och självcentrerat. Risken är ju tyvärr stor att hon kommer skada sitt barn psykiskt genom sina utbrott. Även om hon är snäll och vill väl så blir det följden om hon inte har någon självkontroll när hon mår dåligt.