Vill separera men har inte råd

Jag lever med min sambo, ett barn på två år och ett till på väg. Jag känner inte längre att den här situationen är hållbar då min sambo är så fruktansvärt elak mot mig emellanåt. T.ex. så har jag varit arbetssökande ett tag och marknaden är otroligt tuff just nu. Jag vill inget hellre än att få ett jobb och söker dagligen nya jobba och kollar vad det finns för möjligheter. Min sambo är så irriterad på mig, höjer rösten och säger att jag saknar driv, att det är något fel på mig som aldrig kommer längst i processerna osv. Det här gör mig så jävla ledsen för jag vet ju att jag inte gör något fel utan det är så hög konkurrens att alltid finns något som är snäppet bättre. Han får mig verkligen att känna mig värdelös och jag får inte direkt extra energi ifrån honom att ta mig ur den här situationen. 

Den nuvarande graviditeten var inte direkt planerad, även om vi ville ha ett till barn inom kort (när allt löst sig med jobb). Men nu blev det som det blev och han anklagar mig och säger att det är mitt fel att jag blev gravid så olägligt eftersom det är jag som har ?koll på menscykeln och inte skulle ha särat på benen?. Enligt min app stämde inte dagen för ägglossning alls så nej jag hade inte koll.

Jag är så trött på att alltid känna mig nedtryckt, ledsen och orkeslös på grund av hans elaka kommentarer. Han kan gå och sura i två dagar och när jag har lyckats dra ur honom vad det är så är det ditten och datten med mig han stör sig på. Känner mig så orättvist behandlad. Jag vill egentligen inte separera med snart två små barn men jag står inte ut med att leva med någon som behandlar mig som skit. Vet bara inte hur jag ska ha råd nu när jag inte har något jobb? Vi bor i en stor stad och jag har inga familjemedlemmar som bor i närheten. Ska jag behöva ansöka om en massa olika bidrag? Det är ju svårt att separera med barn när man har jobb också, så det här känns som en omöjlighet.