Juridiken kring arv och arvsrätt del 2

Tips: titta i äktenskapsbalkens regler om bodelning. Ingår eller ingår inte enskild egendom i bodelning mellan makar?

Men okej, har man sagt A får man säga B:

Om gården är giftorättsgods så ingår den i bodelning mellan makarna. Du skriver att Bo har ärvt den tillsammans med sina syskon. Då förutsätter jag att de ärvt den med lika delar, dvs Bos andel är 1/3 i gården. Makarnas gemensamma tillgångar inkl Bos andel i gården är då 4 + 3 = 7 miljoner som ska delas på 2 pga bodelning = 3,5 miljoner vardera. I praktiken görs detta kanske inte när Berit avlidit, utan Bo ärver det Berit efterlämnat först (och när dödsfallen sker nära inpå varandra skulle man formellt säga att det är Bos dödsbo som ärver först). Berits syskon har rätt till ett efterarv sedan Bo avlidit. Efterarvet är i detta fall som utgångspunkt hälften av de totala tillgångar som Bo efterlämnar, som de sedan får dela på med lika delar förutsatt att de är helsyskon (1/3 var av hälften, dvs 1/6 var av de totala tillgångarna). Bosses syskon delar på den andra hälften, dvs 1/4 var av de totala tillgångarna.

Om gården är enskild egendom ser det annorlunda ut. Gården ingår inte i bodelning mellan makarna. Det är endast de gemensamma tillgångarna som är föremål för bodelning, vilket ger 4/2 = 2 miljoner vardera. Efterarvet blir i det fallet 2 av totalt 7 miljoner dvs 2/7. Berits syskon får alltså varsin 1/3 av 2/7, vilket väl borde bli 2/21 vardera av de totala tillgångarna vid Bos döds.

Bos syskon delar i stället på 5/7, dvs de får 5/14-delar av de totala tillgångarna vardera.

Beräkning av efterarv. Bo ärver 2 miljoner från Berit, och har då totalt 7 miljoner kronor i tillgångar (gård 3 msek, bodelningsrätt 2 msek och arv från Berit 2 msek).

Efterarvet är då 2 av totalt 7 miljoner = 2/7.

Jag skrev inte att de skulle få någon del av gården. Jag skrev att:

Berits syskon får alltså varsin 1/3 av 2/7, vilket väl borde bli 2/21 vardera av de totala tillgångarna vid Bos döds.

Då förstår jag din frågeställning.

Värdet av gården ingår i de totala tillgångarna, men andelen av gården ska tillfalla Bosses syskon enligt testamente. Det är en del vi måste ta hänsyn till.

Det som händer i sådant fall är helt enkelt att Berits syskon behöver få annan egendom på sina lotter (dvs som sina arv). Värdet av den egendomen ska då motsvara 2/21 av det totala värdet av tillgångarna, inklusive värdet av gården.

När Bosse dör efterlämnar han tillgångar värda 7 miljoner kronor. Du måste då avgöra hur stor del av dessa tillgångar som härstammar från Berit.

För att kunna avgöra det behöver du titta på vilka tillgångar makarna hade när Berit dog, men nu har ju dödsfallen skett relativt nära inpå varandra, så vi kan väl för enkelhetens skull säga att det inte har förändrats.

Om makarna hade gemensamma tillgångar om 4 miljoner kronor (giftorättsgods) och Bosse en gård värd 3 miljoner (enskild egendom), innebar det att bodelning mellan makarna omfattade de gemensamma tillgångarna om 4 miljoner. Detta hälftendelas, varav 2 miljoner tillföll Berits dödsbo och 2 miljoner tillföll Bosse.

Berits dödsbo hade då 2 miljoner kronor och Bosse själv 2 + 3 = 5 miljoner kronor.

Bosse ärvde Berits 2 miljoner och hade då totalt 7 miljoner kronor (2 + 5 = 7).

Efterarvet, det vill säga Berits arvingars del i Bosses dödsbo, blir då 2 miljoner av totalt 7 miljoner, det vill säga 2/7 (två sjundedelar). Hade Bosse haft mer tillgångar som enskild egendom hade efterarvet varit mindre. Det är en effekt av att egendomen är enskild här.

Berits syskon har alltså rätt till 2/7 av de totala tillgångarna när Bosse dör.

Nästa fråga är hur tillgångarna ska fördelas. Det är ju inte så att vi bara har 7 miljoner kronor i kontanter att fördela, utan vi har ju gården värd 3 miljoner och övrig egendom 4 miljoner. Eftersom gården är testamenterad till Bosses syskon vet vi att Berits syskon inte ärver den. Deras rätt till efterarv är dock fortfarande två sjundedelar, ja.

Hade gården inte alls funnits, hade efterarvet i stället varit 1/2 dvs hälften. Genom att Bosse har haft enskild egendom har Berits arvingar alltså rätt till en mindre kvotdel än vad de hade haft om någon enskild egendom inte hade funnits.